NÖDIGT OCH ONÖDIGT VETANDE 5

Avfall och sopor – alla har dem, men ingen pratar om dem. Vi visar gärna upp våra shoppingfynd, men konsumtionens baksida – våra sopor – är vi inte lika stolta över. Ändå är sopor och återvinning en ofrånkomlig del av våra liv, som vi behöver få koll på för att leva hållbart och rädda klimatet.

Världen är 9 procent cirkulär. Det betyder att nio procent av de råvaror som mineraler, metaller och biomassa som används inom världsekonomin återvinns varje år.

Mängden sopor i världen förväntas nästan fördubblas till år 2050. Den största ökningen kommer att ske i växande ekonomier.

År 2016 producerades i genomsnitt 0,74 kg avfall (kommunalt och industriellt) för varje person på jorden varje dag. Det innebär att det totalt producerades 2 miljarder ton avfall.

Avfallet är ojämnt fördelat över världen. Europa och Centralasien har till exempel mer än dubbelt så mycket avfall per person som Afrika söder om Sahara. I Europa och Centralasien producerades 392 kg sopor per person år 2016, medan Afrika söder om Sahara producerade 174 kg sopor per person.

Hur går det då för Sverige? Jo, Sverige rankar nummer 14 av 28 länder i Europa i en undersökning av hur cirkulära våra ekonomier är, det vill säga hur väl vi återanvänder, återvinner och drar ner på avfallet. 

Det Globala målet nr 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion. Bland annat ska vi halvera matsvinnet i världen och markant minska mängden avfall.

I USA kastar de inte skräpet, de gör TV-serier av det.

Serien Hälge, skapad 1991, har under åren publicerats i runt 50 svenska dags- och kvällstidningar.

Övriga figurer i serien är bland andra jägaren Edwin, hans tålmodiga fru Ellen, jakthunden Blixten, den jaktbesatte kompisen Uffe, igelkotten Kotten, de underfundiga Ugglorna, de dödsförhärligande Korparna och älgkon Gullan – som är Hälges obesvarade kärlek.

I Hälges skog ligger byn Avliden, där bland andra jägarna Edwin och Uffe bor med sina fruar. Byns ursprungliga namn var Lavliden, men efter ett borttappat “L” blev det som det blev och byn fann sin själ. Avliden ligger mitt i ingenstans och inte många vet exakt var byn ligger på kartan – därför har det till och med hänt att Kartverket placerat byn fel på kartan. De flesta som bor i byn är jägare eller människor som gillar extrem glesbygdsmiljö, så om man ser en bil köra genom byn kan man vara ganska säker på att denne kört vilse.

Förutom Edwin och Uffes hus, några av deras grannar ett par kilometer bort samt en livsbutik, finns det inte mycket att se, förutom under jaktsäsongen då skogen runt byn befolkas av jägare och jakthundar – och en och annan vettskrämd älg.

En av de första och mest kända vegetarianer var den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras (mest känd för Pythagoras sats), som levde 580 år före Kristus. Termen ”Pythagoras diet” användes vanligen för en växtbaserad kost fram tills termen ”vegetarian” myntades på 1800-talet.

För en att förstå bättre vad vegetarism handlar om, måste man förstå att det finns flera typer av vegetarianer. Den mest strikta typen kallas veganer. Veganer undvika inte bara kött, utan också alla produkter som kommer från djur.

Ordet vegan är härledd från vegetarian. Den användes först år 1944 när Elsie Shrigley och Donald Watson tyckte att det ingick för många animaliska biprodukter och inte omfattade en helt växtbaserad kost i produkter som fanns i livsmedelsbutikerna.

Människor blir vegetarianer av en uppsjö av olika anledningar; bland annat på grund av hälsa, politiska, miljömässiga, kulturella, estetiska och även ekonomiska skäl. Men den vanligaste orsaken grundar sig på etiska invändningar mot djurplågeri.

Vetenskapliga studier har upprepande gånger visat att en vegetarisk kost ökar kroppens ämnesomsättning, vilket hjälper kroppen att bränna fett och kalorier upp till 16% snabbare än de som äter kött under en daglig basis.

Tvärtemot vad många tror, har många studier visat att vegetarianer har endast något lägre proteinintag än de som äter kött. Samma studier bekräftar att vegetarisk kost ger tillräckligt med protein om de innehåller en mängd olika vegetabiliska källor.

Benjamin Franklin var en av de första och mest kända amerikanska vegetarianen, och han var den som introducerade tofu till landet under 1770-talet. Dessvärre för det vegetariska samhället blev han på senare år åter igen köttätare.

Går manliga vegetarianer på krogen för att ragga lammkött ??

Lantbruksdjurens dag uppmärksammas den 2 oktober. Det är en amerikansk organisation vid namn Farm Animal Rights Movement som startat denna temadag för att uppmärksamma att 65 miljoner landlevande djur föds upp till mat och som lider och dör varje år. World farm animals Day eller World Day for farmed animals kallas den för internationellt. Än så länge har denna temadag inte uppmärksammats så stort i Sverige. Kanske den ligger för nära i tiden vad gäller Vegetariska Världsdagen 1 oktober och Djurens dag 4 oktober.

Ingen frisk luft. Inget dagsljus. Inte tillräcklig plats att röra sig på. Det är vardagen för de 70 miljarder djur som föds upp varje år för att bli mat.

Det sätt djuren behandlas på är världens största djurvälfärdsproblem – och det är ett problem som växer. Idag lever två tredjedelar av de djur som föds upp för att bli mat under bristfälliga förhållanden, utan möjlighet att röra på sig eller följa sina instinkter.

Uppfödningen av grisar tillhör de mest intensiva inom den industrialiserade djuruppfödningen.

Den intensiva industriella djurhållningen leder till att djur blir sjuka. I många länder ger man därför grisarna antibiotika rutinmässigt. Detta innebär ökad risk för antibiotikaresistens. Redan nu dör cirka 700 000 människor varje år av bakteriella infektioner som inte kunnat behandlas med antibiotika, på grund av resistens.

Flera miljarder kycklingar föds upp varje år för att bli mat – de flesta av dem under intensiva, industriella förhållanden. Det säljs även allt fler burar till kycklingindustrin i världen, men insikten kring var dessa burar används är begränsad. Att föda upp kycklingar i burar innebär en extrem inskränkning av deras naturliga beteenden och behov. 

Under 2017 firade folkskolan 175 år och under en stor del av denna tid – i första hand under 1900-talet – har det tagits massor av skolfoton. Men inte bara i folkskolan utan även på läroverk och yrkesutbildningar av olika slag. 

Dessa skolfoton ersattes under senare delen av 1900-talet av skolkataloger med klassfoton med elevernas namn. Numera är det flera företag som åker runt och tar skolfoton. Men det börjar tyvärr också att bli förbjudet på en del skolor.

Ofta stöter man på skolfoton hemma hos släktingar men man kan även försöka leta upp foton om släkten inte har några.

Den vanliga utgångspunkten är dock att man hittar skolfoton men inte har några uppgifter om elevernas namn.

De äldre fotona brukar var uppklistrade på en tjock dekorerad kartong eller passepartout. I sällsynta fall kan någon ha skrivet elevernas namn på baksidan. Fotona brukar vara tagna av ortens ateljéfotograf och dennes namn finns ibland på kartongen.

Finns det inte några foton på farmor som barn kan det vara läge att försöka hitta ett skolfoto. Detta foto kan i sin tur vara till hjälp att identifiera andra foton som man misstänker avbildar farmor.

I Sverige fotograferas omkring 1 500 000 barn årligen på skolor och förskolor, oftast i början av höstterminen. På skolor fotograferas både porträttfotografier och gruppbilder. Många skolor ger varje läsår ut så kallade skolkataloger, där fotografierna på klasserna och elevernas namn finns med.

Rikskriminalpolisen i Sverige och den ideella föreningen ECPAT Sverige förespråkar en restriktiv hållning till publicering av skolfotografier på skolornas webbplatser, med anledning av att foto, namn och ålder på minderåriga elever kan locka till sig pedofiler.


Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en klosterorden och blev senare helgonförklarad. Heliga Birgitta är Sveriges mest kända helgon och tillbeds fortfarande av katoliker i världen.

I början av 40-årsåldern fick Birgitta starka religiösa uppenbarelser där Jesus talade till henne. Uppenbarelserna kom när Birgitta bad intensivt.

Birgitta skrev ofta ned dessa uppenbarelser. Präster översatte dem till latin, som var medeltidens internationella språk. Sammanlagt fick Birgitta över 600 uppenbarelser i sitt liv.

1349 reste Birgitta till Rom för att få ett påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Det visade sig bli en långdragen process och hon bosatte sig i Rom i väntan på ett godkännande från påvemakten. Det skulle dröja hela 20 år innan påven godkände hennes klosterorden, det lyckades först 1370.

Birgittas klosterorden bestod av huvudklostret i Vadstena (1384-1595) och som mest ett åttiotal andra kloster, främst i Norden och i de tyska länderna. Nuvarande Birgittinkloster är enbart för nunnor, t.ex. Birgittas hus i Rom.

1372-1373 vallfärdade Birgitta till Jerusalem tillsammans med sonen Birger och dottern Katarina som senare blev abbedissa (föreståndare) för Vadstena kloster. Vid återkomsten till Rom avled Birgitta, men kvarlevorna transporterades senare hem till Sverige där hon begravdes i Vadstena kloster.

Heliga Birgitta var länge den enda från Norden som påven utnämnt till helgon (men sedan 2016 finns ytterligare ett nordiskt helgon, Elisabeth Hesselblad). Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober.

Världens största hönsägg lades av en amerikansk höna och vägde 454 gram. Det innehöll dubbla skal samt två gulor och var nästan åtta gånger så tungt som ett normalt hönsägg. Generellt värper äldre hönor större ägg och yngre hönor värper mindre ägg. Stora ägg är för övrigt skörare i skalet än mindre ägg.

Skalet på ett hönsägg har cirka 10 000 porer, vardera med en diameter på 0,017 millimeter. Under de 21 dagar som ägget ruvas tar det upp cirka sex liter syrgas samt avger fyra och en halv liter liter koldioxid och elva liter vattenånga. Puh…

Kom ägget före hönan eller tvärtom? Frågan är urgammal och nu tror sig brittiska forskare ha svaret: Hönan kom först. Deras motivering är komplicerad, men en viktig del är fyndet av ett protein på hönans äggstockar.

Det bästa är att koka ägg som är minst en vecka gamla. Äggens ålder får du fram genom att räkna 28 dagar bakåt från bäst-före-datumet på förpackningen.

Bruna höns saknar ett enzym som bryter ner ett ämne i raps, vilket kan ge ägget fisksmak. Därför innehåller foder till bruna höns inte raps.

De reumatiska sjukdomarna är en av de största folksjukdomarna och drabbar runt en miljon svenskar. Begreppet innefattar ett åttiotal sjukdomar, varav den största är reumatoid artrit, som på olika sätt drabbar leder, rygg, senor, bindväv, muskler och skelett.

De vanligaste reumatiska sjukdomarna är ledgångsreumatism, ryggradsreumatism, nötningsreumatism samt mjukdelsreumatism (fibromyalgi). Den vanligaste av de reumatiska bindvävssjukdomarna är systemisk lupus erythematosus (SLE).

Indelningen av de olika sjukdomarna är oklar eftersom de ger ungefär samma diagnos. Därför kan man grovt dela in dem i två grupper: de som beror av en inflammation och de som inte gör det (fibromyalgi, artros).

Sjukdomsorsaken är i de flesta fall okänd. Gemensamt är att kroppen själv har startat en inflammation trots att det inte finns något virus eller bakterie att angripa. Istället skadas den egna kroppen.

De flesta drabbas i vuxen ålder men knappt 2000 barn i Sverige har någon reumatisk sjukdom.

Reumatoid artrit

Kallas på svenska ledgångsreumatism. Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk process som utan behandling leder till att brosk och ben förstörs. Inflammationen börjar i ledhinnan som blir tjock och breder ut sig mot brosk, ben och senor som skadas med tiden. Även ledvätskan förändras och bidrar till förstörelsen. Leden fungerar allt sämre och musklerna runt omkring blir svagare.

RA förekommer över hela världen, i alla klimat och drabbar i varierande grad alla etniska grupper. Nyare studier visar att insjuknandet i RA oftast sker relativt sent i livet.