Bröderna Wright uppfann och flög det första flygplanet redan år 1903 – det vill säga över 100 år sedan. Det anses vara världens första ”upprätthållna och kontrollerade flygplan som är tyngre än luft”. Flygplanet, Wright Flyer, flög strax över 35 meter. Idag kan den nyaste Boeing 787 flyga runt 16 000 kilometer på en enda tank av flygbränsle.

En av de mest dödligaste flygolyckorna hände faktiskt på marken. År 1977 kolliderade två fullt lastade flygplan med totalt 600 passagerare med varandra mitt på flygbanan i det som nu kallas för ”Teneriffaolyckan”. Över 500 personer dog i den omtalade olyckan i Spanien.

Engelska är det internationella språket när det kommer till internationell flygtrafik. Alla flygledare och alla kommersiella piloter som flyger på internationella flygningar är skyldiga att prata engelska. Med andra ord är det omöjligt att flyga internationellt om du inte behärskar det engelska språket.

De flesta piloter och andrapiloter på större flygbolag är inte tillåtna att äta samma mat som passagerarna. Detta för att undvika möjligheten att matförgiftning synar hela flygbesättningen. I alla år har det tidigare florerat ryktesspridning om att piloter inte äter samma mat som passagerarna för att flygplansmaten skulle vara av för låg standard för dem, men så är alltså inte fallet.

I genomsnitt har en Boeing 747 mellan 240 till 280 kilometer elsladd installerat i sig. Men

det kanske mest intressanta är att företaget i fråga har använt sig utav illrar för att kunna dra kablar i trånga utrymmen, där människan inte har fått plats nog att göra det på egen hand.

En Boeing 767 har onekligen en rejäl motorkraft. För att förtydliga hur kraftiga motorerna faktiskt är, så suger de in lika mycket luft som det tar att blåsa upp en Good Year-luftballong – inom loppet av bara sju sekunder (!)

Normalt sett flyger ett flygplan vid en höjd på cirka 10,6 kilometer upp i luften. Om jordens storlek var lika stor som en stationär skrivbordsjordglob, skulle ett plan i den höjden flyga endast 2,5 millimeter över dess yta.

I dessa tider när vi både kan flyga till månen och klona levande varelser, är det beklagligt att någon ännu inte har uppfunnit en anordning, som automatiskt ger rätt längd på slipsen när man knyter den.

Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.

Sina första patent (av sammanlagt 355!) tog Alfred Nobel i England 1857 och

1859. Patenten var på mätapparater för gas, lufttryck och vätskor.

I början av sommaren 1863 genomförde Alfred Nobel sin första sprängning med nitroglycerin.

1864 tog han patent på både tändhatten och sättet att framställa nitroglycerin. Samma år bildade han och fadern företaget Nitroglycerin AB och köpte en gård vid Vinterviken för detta nya företag.

Vid sin död i italienska San Remo 1896 hade han en förmögenhet på 33 miljoner kronor, en nästan ofattbar summa på den tiden.

Ragnar Sohlman (Nobells assistent) beväpnade sig med en revolver, fyllde en täckt droska med pengar från bankfacket och körde hela förmögenheten till svenska konsulatet i Paris. Sedan lades pengarna i små paket och skickades diskret till Sverige, som vanliga brev. Ragnar Sohlman blev sedan en av Nobelstiftelsens grundare.

Det första Nobelpriset delades ut den 10 december 1901.

Det 8 849 m höga Mount Everest ligger på gränsen mellan Nepal och Tibet och är med ganska god marginal världens högsta berg. Bilden visar Mount Everests mäktiga nordsida, sedd från närheten av norra baslägret.

Mount Everests två vanligaste klättringsrutter är inte superbranta, utan det som är farligast på berget är vädret och höjden. Få har dött i fallolyckor jämfört med förfrysning och höjdsjuka. Vid bestigning av Mount Everest måste klättrare spendera lång tid i "dödszonen", det vill säga den höjd där syrehalten är för låg för att kroppen ska kunna återhämta sig. Mount Everest är idag vältrafikerad och det finns gott om stegar, fasta klättringslinor och guider som kan hjälpa klättrare till toppen. Men det är fortfarande ett farligt berg, något som världen påmindes om 1996 när åtta klättrare dog samma dag i en snöstorm. År 2014 dog 16 klättrare i en och samma lavin, och ännu fler dog i laviner som följde efter den stora jordbävningen i Nepal 2015. Mount Everest bestegs första gången 1953 av nepalesen Tenzing Norgay och nyzeeländaren Edmund Hillary.

Fram till 2012 hade 5 656 personer bestigit Mount everest och 223 av alla som försökt hade dött (dödskvot på 4 %).

På andra plats ligger K2 (Mount Godwin-Austen), Kina/Pakistan – med 8 611 m.ö.h.

Fram till 2012 hade 306 personer bestigit K2 och 81 av alla som försökt hade dött (dödskvot på 26 %). K2 har den näst högsta dödskvoten av bergen högre än 8 000 m (Annapurna, världens 10:e högsta berg, är dödligast med 32 % fram till 2012, främst på grund av laviner).

John Lennon föddes den 9 oktober 1940, under en flygräd mot Liverpool. Hans föräldrar gav honom mellannamnet Winston.

Lennon har också spelat in under namnet Dr Winston O'Boogie, pastor Fred Ghurkin, Fred Zimmerman, Johnny Rhythm och Mel Torment.

Efter att hans far försvann uppfostrades John av sin moster Mimi på 251 Menlove Avenue, Liverpool. Hans mor dog efter att ha blivit påkörd av en bil 1958.

Hans första band var The Quarrymen, som började karriären som en skiffle grupp på Quarry Bank School i Liverpool. Han har också varit i The Silver Beetles, Johnny and The Moondogs, The Plastic Ono Band och The Dirty Mac (med Keith Richards).

Lennon klarade inte sitt körprov förrän han var 25. Han hann inte köra mycket efter det, mest känt är kraschen med hans vita Mini på en resa till Skottland 1969.

John träffade Paul McCartney vid en kyrkostund i Woolton den 6 juli 1957. Efter Beatles splittring ansåg han Paul som "en gammal främmande fästman till mig".

Lennon var mycket kortsynt, men var generad att bära sina glasögon. Han bar kontaktlinser under större delen av sin tid i The Beatles.

När han filmade filmen How I Won The War i slutet av 1966 fick John ett par runda "granny glasögon" för sin karaktär. Efter det behöll han dom, och blev en del av Lennon bilden.

Ritualer är viktiga. Just nu är det populärt att inte vara gift. Jag är inte intresserad av att vara populär./ J Lennon.

När Jesus mormor har namnsdag är det 15 dagar kvar till jul och dags att lägga lutfisken i blöt och prova julölet – eller börja brygga det. Då är det den 9 december och Annadagen.

Namnet Anna är en grekisk form av hebreiskans channā som betyder ”nåd”. I flera språk finns ordet med betydelsen ”mamma”. Den heliga Anna var mamma till jungfru Maria – Jesus mamma enligt Bibeln.

I det gamla bondesamhället var Annadagen en viktig hållpunkt för olika julförberedelser. Det talades om ”Anna med kanna” och då syftade man på julölet. Kring ölbryggningen fanns olika traditioner. I vissa delar av landet skulle julbrygden påbörjas denna dag. I andra delar skulle bryggningen ha kommit så pass långt att ölet gick att smaka av.

Att lutfisken – den torkade fisken – skulle läggas i blöt denna dag var det dock ingen tvekan om, annars skulle den inte bli färdig lagom till jul.  Sättet att bereda lutfisken tros härstamma från Nederländerna och norra Tyskland och är känd sedan senmedeltiden.  Idag lever traditionen endast kvar i Norge (lutefisk), Sverige och Finland (finska: lipeäkala) och tillhör i de här länderna jultraditionerna.

Det finns flera myter kring julrosorna. Inom häxkonsten ansågs de ha förmåga att frambesvärja demoner. Julrosen (Helleborus niger) sägs ha fått sitt namn eftersom den första gången växte i snön där tårar från en ung flicka hade fallit. Hon grät för att hon inte hade någon gåva till Jesusbarnet i Betlehem. I grekisk mytologi använde Melampos från Pylos julrosor för att rädda kungen av Argos döttrar. Dionysos hade gjort dem galna så att de sprang nakna genom staden och skrek och grät.

Historiskt sett har julrosen använts både som medicinalväxt och för att kunna skapa kontakt med andevärlden.

Julros är inte alls besläktad med rosor utan tillhör samma familj som ranunkel.

Tänk på att för känsliga personer kan den orsaka eksem. Ha därför alltid handskar när du hanterar dina julrosor.

Den klassiskt vita julrosen – helleborus niger – är den vanligaste sorten, men det finns i många nya underarter som tagits fram. De skiljer sig något i färg och form, men är alla vackra och uppiggande under den mörka årstiden.

Julrosens, Helleborus niger, historia i Sverige är gammal. Den är känd redan från medeltiden men de första säkra fynden av att den har odlats i landet är från 1600-talet. Det svenska namnet julros fick den dock inte förrän på 1900-talet, tidigare kallade man den bland annat för nysört.

Julen, mina vänner, är inte ett datum. Den är ett sinnestillstånd.

Det finns två läger; de som säger att julmust är dryck och de som säger att påskmust är en annan. Sen har vi det andra lägret, som säger att det är samma dryck men med olika etiketter. Och all eloge till er som hävdade det sistnämnda, för det är nämligen samma dryck – men med olika etiketter bara. Apotekarnes har sålt Årsmust tidigare, en något mörkare must. Den bytte 2019 namn till Vintermust, vilket ledde till uppror hos högerdrivna sidor på sociala medier, då man trodde att man ersatt julmust med vintermust, vilket alltså var väldigt felaktigt och bara blev ett propagandaverktyg för högerextrema.

I Sverige resulterar julmustens popularitet i att försäljningen av andra läskedrycker minskar med omkring 50% under december varje år (uppgifterna är dock från 1999). Coca-Cola har på olika sätt försökt öka sin försäljning kring jul. Flera gånger har man, utan resultat, försökt köpa rättigheterna till det hemliga julmustreceptet. År 1995 sade Coca-Cola upp alla sina avtal med Pripps, eftersom Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på att sälja mer Coca-Cola under december på bekostnad av bland annat julmust.

Julmusten kom till under tidigt 1920-tal då nykterhetsrörelserna ville komma på en ny dryck som skulle ersätta ölen till jul. Det är därför man finner både humle och malt i denna traditionella dryck. 

Enligt bryggeriet Carlsberg, som också förser oss människor med en sån där god öl, konsumerar vi svenskar ungefär 40 000 000 liter julmust bara under december månad. Detta kan jämföras med de cirka 5 000 000 liter glögg vi dricker varje år. Du kan ju själv föreställa dig hur många toalettbesök det blir.

Julmusten föddes i ett laboratorium i Berlin, dit den svenske läskfabrikören och nykteristen Robert Roberts i början av 1900-talet hade skickat sin son Harry för att studera kemi.

På Systembolaget säljs Dufvenkrooks julmust som kallas för halvtorr och marknadsförs för att vara mindre söt. Det kan dock tyckas väldigt märkligt, eftersom den enligt näringsdeklarationen innehåller precis lika mycket socker som Apotekarnes julmust. 

Vörtbröd har vi ätit i Sverige, och i vissa delar av Finland, sedan 1600-talet. Vört, pomerans, anis, kryddnejlika, ingefära och fänkål är de kryddor som ger brödet sin speciella smakkaraktär, liksom vörten som gett brödet sitt namn. Kardemumma och kanel kan också ingå i receptet. I södra Sverige smaksätts vörtbrödet även med russin.

Vört är en restprodukt som fås vid ölbryggning. Förr i tiden var det främst till jul, påsk och i samband med skördefesten i september som öl bryggdes och i det gamla bondesamhället togs allt ätbart tillvara. Så det var naturligt att vörtbröd traditionellt serverades vid dessa högtider.

Vörtbrödet blev populärt bland annat för sin karakteristiska kryddning och sötma från skållning och vört. Det var först när vi i slutet av 1800-talet började odla sockerbetor och därmed fick mer allmän tillgång till sirap, som bröden sötades. Också det ett skäl till vörtbrödets populäritet eftersom man till vardags framför allt åt osötade bröd.

Vi äter ca 3,1 miljoner vörtbröd under året av dem säljs 76 % till jul. Den siffran gäller dock bara det bröd som säljs i livsmedelsbutik och innefattar inte det bröd som köps i det lokala bageriet eller det man bakar själv.

Dopp i grytan är den rätt som endast äts till jul. Rätten har anor sedan medeltiden då man fastade ända fram till midnatt mellan julafton och juldagen. Men att doppa bröd i skinkspad ansågs inte bryta fastan.

Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

Fastan bröts först på juldagen (längre fram i tiden troligen på julaftonskvällen) då man äntligen fick frossa i kött av olika slag. För de flesta i det gamla bondesamhället var dessa dagar årets högtidligaste.

Under decennierna runt sekelskiftet 1900 förstärktes hemtrevnadsidealet och därmed önskan om den perfekta julen. Huvudrätter som lutfisk, dopp i grytan och gröt var redan traditionella vid det här laget, men nu började husmodern duka fram allt fler dekorerade och pyntade smårätter på julbordet. Inspirationen kom från borgerliga matsalar och restaurangmiljöer, och det är nu som ”Fanny & Alexander-julen” tar form som ideal för en äkta jul i hemmet.

Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

Strax efter första världskriget började det kommersiella julbordet serveras på restaurangerna en eller ett par söndagar före jul.

De äldsta kakorna och bakverken som ännu bakas i vår tid är nog de s.k. klenäterna. De är en julkaka som friteras i olja men förr använde man flytande ister eller nöttalg. Klenäten har anor från i alla fall 1400-talet och den sockras lätt när den är färdig. En annan fin julkaka från ungefär samma tid är struvan. Även den friteras och serveras med socker på. Båda de här kakorna är bra exempel på att i äldre tid så hade man stora bakugnar som bara eldades varma vid några få tillfällen på året då matbrödet bakades. Så om man skulle baka finare kakor vid andra tillfällen var det enklare att fritera dem i en gryta över öppen eld. På 1600- och 1700-talet blir järnet billigare och det påverkar det söta brödets historia. Först tar man fram gorånsjärn och bakar vad vi idag kallar för rullrån. En fin kaka, inte minst till desserter. Men nu kommer också bakplåtarna som är viktiga för att kunna baka småbröd.

Nyheten på 1700-talet var formar av plåt. Små veckade bakformar för mandelmusslor, större veckade eller släta för runda sockerkakor. Fyrkantiga formar användes för fruktkakor av den typ som vi kanske idag förknippar mest med engelsk fruktkaka. De var mycket exklusiva då smeten bestod av mandlar, nötter, torra dadlar och fikon från Medelhavsområdet. Fruktkakan hade sin givna plats på konfektbordet som avslutade alla större banketter och festmåltider under Stormaktstiden och framåt. De kan återfinnas ännu i vår tid på julens gottebord och är alltså en tradition sedan tre, fyra hundra år tillbaka i tiden.

På det senare 1700-talet kommer finare och lättare mandelkakor som gärna serverades till vitt vin som tyska Moselviner eller den nya Champagnen. Hade man inga småkakor räknades både våfflor och pannkakor vid den här tiden till de finare desserterna som kunde serveras till vin.   

Under 1800-talets början invandrar många konditorier från bl.a. Tyskland och de öppnade serveringar och schweizerier där tidens modelejon åt bakverk och till dem drack man fina bärlikörer.

Senare skapades det vardagliga kafferepet med sju sorters kakor. Bakboken med samma namn kom 1945 och är Sveriges mest sålda bok efter Bibeln.

Vintersolståndet infaller den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln infaller vintersolståndet den 22 december.

År 2047 är det sista året det här seklet med vintersolstånd den 22 december. Därefter är det alltid den 21 december som gäller fram till 2084 då vintersolståndet kommer att infalla redan den 20 december under skottår.

Den 21 december 2018 börjar vintern enligt kalendern, dvs. den astronomiska vintern. Den meteorologiska vinterperioden började redan den 1 december, dvs. för statistikens skull sammanfattar man de tre månaderna december, januari och februari till vintermånaderna.

Vid vintersolstånd lutar jordens södra halvklot mest fördelaktig mot solen, vid sommarsolstånd är det tvärtom – då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktig mot solen.

I Stockholm kommer dagen endast att vara sex timmar, fyra minuter och 52 sekunder lång.

Vintersolståndet infaller Kl. 11.02.

Egentligen var julsången Bjällerklang (Jingle Bells) skriven för Thanksgiving och inte för julen. Sången skrevs 1857 av James Lord Pierpont och hade från början titeln ”One Horse Open Sleigh”.

I Tyskland, Polen och Ukraina blir man väldigt glad om man hittar ett spindelnät i julgranen. Det betyder nämligen tur. Enligt en legend var det en spindel som vävde en filt till Jesus i krubban. Enligt en annan sägen kan spindelnät i granen bli till guld eller silver när det rörs av solljus.

Visste du att den första artificiella julgranen inte alls var av plast? Den var gjord av gåsfjädrar som hade färgats gröna. Den första konstgjorda granen togs fram i Tyskland i mitten av 1800-talet.

Julskinkan historia går tillbaka till förkristen tid, men det var först under 1700-talet som skinkan blev en vanligt förekommande del av julfirandet. 

Adventsstjärnan kommer, som så många andra av våra jultraditioner, från Tyskland. 1912 dök adventsstjärnan upp i Sverige, men sitt folkliga genombrott fick den först under 1940-talet

Seden att tända ett ljus vid varje adventssöndag kom till Sverige under 1800-talet och under 1920-talet började adventsljusstaken bli ett vanligt förekommande inslag i det svenska julfirandet.

I Sverige har man ätit pepparkakor åtminstone sedan 1300-talet, då de bland annat serverades på Magnus Erikssons kungabröllop. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor och såldes sedan på apotek som medicin för diverse åkommor.

Julklappar har delats ut i Sverige sedan 1600-talet, då seden innebar att givaren högljutt knackade på mottagarens dörr eller fönster, snabbt kastade in sin gåva, och sedan sprang från platsen. Det är i knackningen, eller klappen, på dörren som ordet julklapp har sitt ursprung.

Traditionen att fira midnattsmässa har länge varit populär i katolska länder och importerades under 80-talet till Sverige.

Att grönkål har ätits i Sverige i många år är känt sedan länge. Grönkålen fanns i Sverige redan på 1300-talet och förmodligen tidigare än så. Redan då talade man om kålgårdar som var vanliga både på landet och inne i städerna.

På 1800-talet sökte sig många fattiga hallänningar till norra Tyskland för arbete. Här fanns det ett stort matintresse för grönkålen. Det sägs att när de återvände hem tog de med sig intresset för grönkålen och skapade nya matvanor med, den än idag uppskattade, råvaran. Att grönkålen även kunde odlas i Halland, och hade gjorts det i många år, hjälpte till att stärka traditionen.

Grönkålen har länge associerats med rätten långkål som hör hemma på det halländska julbordet. Alla har sin egna speciella "touch" på hur långkålen ska lagas. Men i regel är det grönkålsblad som kokas i skinkspad (från julskinkan) varefter de stuvas och smaksätts med sirap.

Idag hittar du däremot grönkål i alla möjliga rätter och tilltugg. I allt från smoothies och sallader till chips och knäckebröd. De senaste åren har grönkålen kommit att bli allt mer populär där många av dess hälsofördelar ofta lyfts fram. Ofta benämns den numera som "supergrönsaken" eller en "superfood".

Den 28 december var det Menlösa barns dag, eller Värnlösa barns dag som det står i almanackan numera.

Innebörden kommer av de händelser som ägde rum när kung Herodes beslöt sig för att döda det nyfödda Jesusbarnet, och beordrade att alla pojkar under två års ålder i Betlehem med omnejd skulle sökas upp och dödas. Exakt hur många små pojkar som föll offer för kung Herodes blodiga order vet vi inte. Men det var en stor tragedi vars minne har fortsatt att eka in i vår tid vid en särskild dag på året.

Dagen i almanackan kan få oss att fundera över vilka som är de värnlösa barnen i vårt samhälle i dag? Samhället i vår tid är på många sätt olikt det som skildras i händelserna kring Jesu födelse. Vi har ingen Herodes som avlägger dödsdomar över tvååriga pojkar av rädsla för konkurrens om kungatronen, i stället har vi mänskliga rättigheter att förhålla oss till som ett skydd för alla människor. Däremot är människovärdet något som fortfarande berövas vissa människor även i vårt land i dag, och det gäller inte sällan de som redan är minst, svagast och mest utsatta.

Kanske kan en dag som denna bli mer än en parentes i almanackan, mer än en dag bland andra dagar som vi snabbt bläddrar förbi? Kanske kan den bli en ständig och viktig påminnelse om att allt tal om mänskliga rättigheter och att varje människa har ett okränkbart människovärde, faktiskt också kräver att vi efterlever de fina orden och annars riskerar att förvandla dem till floskler utan verklig förankring och mening?

Vad är en statist egentligen? Enkelt förklarat är en statist en person som arbetar framför kameran med i bakgrunden. Man skulle kunna säga att en statist är grunden av en filmscen. Självklart står handling och huvudrollsinnehavaren i fokus under en film men dessa skulle inte kunna berätta en historia utan statister. Du kanske inte tänker på det men även filmer med väldigt låg budget har statister, till och med i kortfilmer så tänker man på statister. Anledningen är att statister är så pass viktiga att man helt enkelt inte kan bortse ifrån dem. Statisterna utgör i princip hela filmen, från stämningen och bakgrunden till situationen.

Eftersom statistens roll är så pass viktig så kan många skapa en karriär som professionell statist. Precis som vissa skådespelare skapar en karriär kring reklamfilm så kan många göra detsamma fast som statist, självklart är arvodet kanske inte lika stort men produktionerna är desto fler och man säger att ombyte förnöjer.

Många säger att behovet av statister har minskat men det är inte hela sanningen. Behovet av stora grupper av statister har defitivit minskat men det är kanske inte där man vill vara som statist ändå. En statist som vi skriver om här är någon som syns i bild och som kanske även har en del av historien att göra. Tekniken gör att stora grupper av soldater i ett slag inte behövs i samma utsträckning men att de enskilda soldaterna eller de personer som rör sig kring huvudrollsinnehavarna blir då desto mer värdefulla. De som är ansvariga i en filmproduktion blir mer och mer intresserade av att skapa mindre historier i filmen och där har du som statist ett stor möjlighet att synas och ge värde.

Att jobba som statist är något som lockar många, för visst vore det väl kul att vara med i en film eller i ett tv-program? Dessutom behövs inga särskilda förkunskaper alls för att jobba som statist och många av de produktionsbolag som söker statister letar efter just så vanliga personer för detta jobb som möjligt. Även om de flesta statistjobb inte kommer att göra dig rik direkt, innebär de ändå ett visst extra klirr i kassan, så att ägna sig åt detta är även en bra av rent ekonomiska skäl.

Nyår förknippas av många med en nystart och så har det troligen varit sedan urminnes tider. Men vad många inte vet är att nyårsfirandet inte alltid sett ut eller firats så som det gör idag.

Det är svårt att säga hur länge vi har firat nyår i Norden. Troligen var midvinterblotet och nyår ursprungligen samma högtid, som sedan utvecklades till julfirandet. Det är dock möjligt att midvinterblotet firades i mitten av januari, som då ansågs vara mitt i vintern. Men det går inte att veta helt säkert om detta stämmer fullt ut, då det inte finns några konkreta källor att hänvisa till.

Troligen är nyår den högtid som har firats längst, även om nyårsafton inte alltid infallit på samma dag som det idag firas på. Redan på 2000-talet före Kristus firades nyårsafton i det gamla Babylon. Då inföll firandet runt 23 mars eftersom att det gamla året ansågs sluta då och det nya började, och anledningen till det var att det då var dags för vårsådden.

I romarriket fortsatte den babyloniska traditionen med att fira nyår, men många kejsare valde att flytta datumet. Den som slutligen fastställde att nyårsafton skulle firas 31 december var ingen mindre än Julius Caesar.

Smällarna och fyrverkeripjäserna som många köper till nyår har gamla rötter. Förr trodde folk nämligen att höga ljud kunde skrämma bort onda andar, och därifrån utvecklades traditionen med raketer.

Sylvester har namnsdag på nyårsafton. Sylvester I var påve mellan år 314 och 335, och avled 31 december, som inte var nyårsafton då. Eftersom datumet sedermera blev nyårsafton kallas nyårsafton i många länder för Sankt Sylvesters dag. Så är det bland annat i Frankrike, Israel, Bosnien och Rumänien.  

Än idag finns det många nyår som inte firas 31 december. De afghanska, tadzjikiska, azerbajdzjanska, kurdiska och iranska nyårsfirandena firas på vårdagjämningen, och högtidlighåller livets pånyttfödelse.

Forskning visar inget direkt samband mellan varm sommar och kall vinter, det är bara en myt. Däremot kan svaga positiva samband finnas mellan vinter och sommar. Ett flertal år har en mild vinter följts av en varm sommar och en kall vinter av en kylig sommar.

Snö är is, det vill säga vatten som frusit igen. Snöflingor bildas genom iskristaller som klumpas ihop när de färdas ner mot marken från molnen.

En iskristall är hexagonformad och inte större än någon millimeter. Den innehåller miljarder vattenmolekyler och växer när den passerar genom kall luft.

Ett officiellt köldrekord i Sverige ligger på -52,6 °C och mättes den 2. februari 1966 i Vuoggatjålme i Norrland.

I de länder där ett subtropiskt- eller polarklimat finns (som för oss här i Sverige), dör cirka dubbelt så många människor under vinterperiod jämfört med när sommarhettan slår till. Den främsta anledningen är dess kyla och olyckor som sker på de hala vägarna.

Även om det här kan verka verkar totalt bakvänt, så är jorden faktiskt som allra närmast solen i december, även om vintersolståndet är den kortaste dagen på året. Om allt hade varit logiskt borde det ha varit som varmast när jorden står närmast solen – men icke!

Forskare har kommit fram till att det faller åtminstone en septiljon snöflingor från våra moln världen över under vinterperioden. Det kan tänkas låta väldigt mycket – och ja, det är det. En septiljon är en etta följt av 24 nollor nämligen. I snitt faller en snöflinga i cirka 5 km/h.

En insekt som finns på Nya Zeeland och kallas för Weta (se bild nedanför) fryser helt fast när temperaturen sjunker under vintern. Men när temperaturen blir mildare igen återställer sig insekten till ett åter normalt läge, tinar upp och återupptar sina aktiviteter.

Snö ser vitfärgat ut i våra ögon eftersom det är ett gäng individuella iskristaller som arrangerar tillsammans. När ljuset träffar snön, studsar det runt iskristallerna och en ”färg” skapas av alla frekvenser i det synliga spektra, som kombineras i lika hög grad som vitt. Medan snön är vit – som vi ser den – är enskilda iskristaller faktiskt egentligen genomskinliga.

Ympning – en förlaga till vaccinen

Inokulering, även kallat variolation eller ympning, är en metod för att göra människor immuna mot en sjukdom genom att utsätta dem för en mindre dos av den. Eftersom man visste att den som varit sjuk i smittkoppor inte kunde bli smittad en andra gång satte man på 1000-talet i Kina i system att ympa in sjukdomen på människor för att de skulle slippa bli svårt sjuka.

Detta gjorde man genom att man tog sekret från smittkoppor och rispade in det i huden på mottagaren. För det mesta utlöste detta en mild variant av sjukdomen som gjorde att mottagaren sedan blev immun. Metoden var dock riskfylld, och en del av dem som ympades med smittkoppor dog. Men på det stora hela gjorde metoden med ympning ändå att färre människor blev svårt sjuka och dog i smittkoppor.

Den engelske läkaren Edward Jenner är dock den som brukar lyftas fram som den som uppfann det första vaccinet. Inspirerad av kunskaperna kring ympning, och med vetskapen att den som haft kokoppor inte kunde få smittkoppor, odlade han fram ett medel från kokoppor som han döpte till just vaccin (efter sjukdomen kokoppor som på latin heter vaccinia).

1796 vaccinerade Jenner sin första patient, en åttaårig pojke som han sedan efter några månader utsatte för smittkoppsvirus. Pojken blev inte sjuk, och därmed ansågs att det för första gången fanns ett vetenskapligt belagt bevis för att vaccin av kokoppor gav immunitet mot smittkoppor. Bonden Jester fick dock senare i livet ett officiellt erkännande av Jenner-sällskapet i London att han faktiskt var den förste som givit “vaccin” och även lämnat ett fullgott bevis på att det gav immunitet.

Den som först tog fram vaccin som bestod av försvagade antigener från samma sjukdom som den gav immunitet mot var Louis Pasteur. På 1880-talet tog han bland annat fram vaccin mot rabies och mjältbrand. 

Vi får färdas tillbaka till Persien under 900-talet. Redan där och då finns noteringar om marsipan. Själva ordet har vi lånat från Tyskland (även om det är ett persiskt ord i grunden). Första gången ordet ”marsipan” finns dokumenterat hos oss i Sverige är så tidigt som år 1524. Den söta bakdetaljen färdes till vårt rike med hjälp av korstågen.

I Italien sägs det att en venetiansk bagardotter, någon gång under medeltiden, hjäpte sin far med att skålla och och hacka mandel till en stor deg. Flickan var förälskad och gick i sina egna tankar och råkade därför använda på tok för mycket mandel. Hennes far blev rasande då han upptäckte misstaget. Medan han skällde och gestikulerade stoppade han en bit deg i munnen och blev plötsligt eftertänksam. Aldrig hade han smakat något så gott. Den råa degen skars i bitar och såldes med stor framgång. Marsipanbrödet hade sett dagens ljus. Bagaren kallad den för Marcus bröd enligt stadens skyddshelgon St Marcus, på latin blev det marcipani.

I Tyskland finns det en historia om en tysk kock som hade ryktet att det sades vara han som tillverka den första marsipanen. Under 1700-talet arbetade han för en rik man som, inför en stor fest, bad kocken att förebereda en läcker dessert. Kocken som var en initiativrik person lät några kökspojkar skålla och hacka mandel i mängder. Därefter tillsatte kocken lite socker, så att han fick till en deg. Degen skars i små bitar och serverades. Detta gjorde succé på festen. Kocken hete Franz Marcip och uppkallade desserten efter sig själv. När han på ålderns höst återvende hem till sin hemstad Lübeck så startade han en Marcipanfabrik.

I den medeltida staden Leipzig - år 1701 - påstods det att man skulle ge en marsipantårta eller kaka som dopgåva. Främst bland de rika skulle en utvald gudfar eller gudmor ge en marsipangåva som kostade mellan 1-2 riksdaler. I hantverksfamiljerna och i de lägre klasserna hos befolkningen blev det helt enkelt förbjudet att köpa marsipan eftersom det var alldeles för dyrt för dem.

Att julen i Sverige varar till tjugondag Knut (13 januari) beror på att den svenska kyrkan på 1600-talet ville förlänga julfirandet och därmed la de till en vecka.

Julen är förmodligen den största högtiden i Sverige. Alltså är det inget större fel i att vi firar av den ordentligt och håller på i åtminstone tjugo dagar – ända fram till 13 januari som i almanacka kallas tjugondag jul och Knut har namnsdag.

Men vilken dag är egentligen Knutdagen och när tar julen slut? I de allra flesta länder i världen som firar jul är julen avslutad i och med trettonhelgen (6 januari). I svenska almanackor – fram till 1600- och 1700-talet – var det 7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just den dagen i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Frågan om varför julen förlängdes en vecka under 1600-talet kan ges olika svar.

En möjlighet /…/ är att man på så vis ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot – sin största fest under året. Men man har också velat göra tjugondagen till en sk oktav till trettondagen. I katolsk medeltid firade man nämligen icke sällan en sorts eftersläckning en vecka efter en stor helgdag.

Problemet med den förklaringen är att vi inte har en aning om när det förkristna midvinterblotet hölls. Det kan har varit i december, i slutet av januari och även så långt som in i februari.

Det finns cirka 7000 registrerade tulpansorter

Tulpaner finns naturligt i alla färger utom blått

Den växer vilt på olika ställen runt om i Asien – framförallt runt om Kazakstan. 

Det var i slutet på 60 talet som vi började köpa tulpaner i buntar i mataffärerna.

Tulpaner har skapat stor hysteri – framförallt på 1600-talet i Holland. Då kunde en tulpanlök av sorten ”Semper Augustus” som är fint polkarandig, kosta motsvarande 120 000 kr.

Den fick sitt namn genom att sultanerna i Turkiet bar en tulpan i sin turban. Tulipan betyder nämligen turban på persiska.

Den kom till oss här i norden någon gång kring 1650-talet och blev snabbt en statussymbol kring botanikerna.

Sverige är det land som konsumerar flest tulpaner i världen per invånare– cirka 150 miljoner st under den cirka 4 månader långa säsongen.

De tulpaner vi ska handla som snittblommor planteras på hösten och sätts i kylar – när det är dags att driva fram dem plockas de ut från kylan och på cirka tre veckor utvecklas löken till en fin frisk tulpan redo att skördas.

Blomsterparken Keukenhof som ligger utanför Amsterdam, har cirka en miljon besökare per år. Kan tilläggas att den har öppet två månader om året. Men där är så fint – ett måste för varje tulpanälskare att besöka någon gång i livet! Alla bilderna jag bjuder på idag tog jag när jag var där – där finns en tulpansort för alla!

Kapitolium (engelska: The United States Capitol eller bara The Capitol) är USA:s parlamentsbyggnad och ligger på Capitol Hill inom United States Capitol Complex i Washington D.C i USA, i östra änden av The National Mall. Det är säte för USA:s kongress. Byggnaden är framför allt känd för sin stora vita dom, som är placerad ovanför rotundan. Senatskammaren finns i byggnadens norra flygel och Representanthusets plenisal ligger i den södra.

Kapitolium ritades av William Thornton och påbörjades 1773. Kapitoliums ursprungliga dom färdigställdes 1824 efter Bostonarkitekten Charles Bulfinchs ritningar. Bulfinchdomen var av trä täckt med koppar och med ett ljusinsläpp. Under 1850-talet ansågs kupolen vara för liten i förhållande till det i övrigt väsentligt utbyggda Kapitolium. Träkonstruktionen var också brandfarlig, och krävde konstant underhåll.

Thomas U. Walter ansvarade för utbyggnaden av Kapitolium. och ritade en skiss till en ny dom, som baserades på gjutjärn med kolonner, pilastrar, ett stort antal fönster, och över alltsammans en staty. Skissen var bara ett förslag till hur en ny kupol skulle kunna se ut, men antogs direkt. Anslagsförfarandet gick osedvanligt snabbt, och utan utskottsförhör kunde en order läggas i mars 1855.

Kapitolium har fått sitt namn från Roms kulle Capitolium. Under antiken sågs den med sitt Jupitertemplet som ett religiöst centrum, och liknande helgedomar runt om i Romerska riket gavs också namnet Capitolium. Detta var grunden till att folkrepresentationens centralbyggnad i USA och andra delstater långt senare gavs samma namn (engelska: Capitol). Hela stadsdistriktet i Washington går under namnet Capitol Hill ('Kapitoliekullen'), vilket även är en folklig omskrivning för USA:s kongress. På svenska förekommer båda skrivsätten Kapitolium och Capitolium.

Det stora, runda rummet som täcks av en kupol mäter 29 meter i diameter och sträcker sig till en höjd på hela 55 meter. 

År 1711 fick de svenska jordemödrarna sitt första reglemente. Där fastslogs att de skulle vara utbildade för att få praktisera sina kunskaper. Men barnmorskan har en mycket längre historia än så.

Endast i få kulturer föder kvinnan ensam. I så gott som alla tider och på alla platser har andra kvinnor samlats för att bistå den blivande modern under den riskabla och smärtsamma födelseprocessen. 

I det svenska bondesamhället ansågs det hedervärt att få hjälpa till vid en förlossning. Det var en uppgift som förenade kvinnorna och där social status inte gjorde någon åtskillnad – hertiginnor och enkla bondhustrur kunde arbeta sida vid sida.

Ju fler de församlade kvinnorna var, desto större var också den samlade kunskapen i en tid då läroböcker inte fanns. Om en risksituation uppstod kanske någon i rummet hade erfarenhet av en liknande situation och visste på råd.

Det är i denna uråldriga kvinnogemenskap som barnmorskeyrket har sina rötter. Ursprungligen bar hon namn som hjälpgumma, närkvinna, jordgumma, jordemor, ljusmor, eller helt enkelt Mor-Nödvändig. 

Den traditionella jordemodern var en rituell expert som förstod sig på naturen och kunde tyda det fördolda. Hon skulle ha ”konstförståndiga händer”, ha fött egna barn och vara gift eller änka. Ofta gick yrket i arv från mor till dotter.

Jordemor kunde också besvärjelser och böner som betvingade onda makter under den farofyllda vägen till moderskapet. Ritualerna kanaliserade rädsla och ångest under förlossningen. Besvärjelserna innehöll ofta uttryck som bända isär, klyva och låsa upp.

Den första kyrkoordning som rörde jordgummorna är från år 1571. Den följdes av en lag år 1686, där jordemodern fick rätt att nöddöpa en nyfödd om hon såg att barnet inte skulle överleva.

Eftersom mänskligheten utan tvekan har lagat kött sedan upptäckten av eld, är det omöjligt att peka på någon person eller kultur som "uppfann" grillmetoden för matlagning. Inte heller vet vi när det exakt uppfanns. Vi kan dock se till flera länder och kulturer, från vilka grillen sannolikt får sina rötter, som 1800-talets USA eller Karibien. 

Men dagens bakgårdsgrillar har Ellsworth BA Zwoyer från Pennsylvania att tacka för att de gjorde deras liv mycket enklare. 1897 patenterade Zwoyer en design för kolbriketter och byggde till och med flera anläggningar efter första världskriget för att producera dessa komprimerade kvadrater av trämassa. Hans historia överskuggas dock av  Henry Ford , som i början av 1920-talet letade efter ett sätt att återanvända träskrot och sågspån från sina modell T-monteringslinjer. Han fängslade tekniken för att starta ett briketttillverkningsföretag, som drivs av hans kompis Edward G. Kingsford. Resten är historia.

Florence Nightingale föddes i Florens, Italien den 12 maj 1820 och uppkallades efter staden hon föddes i. Hon var dotter till det förmögna engelska paret William Edward Shore/Nightingale och Frances 'Fanny' Smith.

Föräldrarna hade rest runt i Europa i två år på sin smekmånad och i Neapel föddes deras första dotter, Parthenope, (grekiska namnet för Neapel) och året efter kom Florence.

Florence mor sägs ha varit en dominerade kvinna med enda målet att få henne bortgift med en bra man, och hon blev därför mycket upprörd när dottern tackade nej till flera bra giftermålsanbud.

Vid 25 års ålder (1845) berättade Florence att hon ville bli sjuksköterska. Hennes föräldrar var helt emot idén eftersom yrket förknippades med alkoholism och prostitution och de vägrade att gå med på hennes önskan.

1851 återvände hon till Kaiserswerth där hon gick igenom en tre månaders vårdutbildning vilket möjliggjorde att hon 1853 fick en tjänst som föreståndare på ett vårdhem för rika sjuka kvinnor i London.

I Krim kallades Florence för 'the lady in Chief' och även 'Lady with the lamp' (damen med lampan) eftersom hon brukade gå runt på nätterna och titta till de sjuka. Alla hennes förbättringar gjorde att dödligheten minskade från 50-60 % till endast 2 %. Introduktionen av kvinnliga sjuksköterskor på militärsjukhusen blev en oerhörd succé.

Senare i livet (1895) blev hon blind och strax därefter behövde hon själv sjukvård på heltid och från 1896 var hon helt invalidiserad och sängliggande men levde femton år till innan hon gick bort den 13 augusti 1910 i London, 90 år gammal.

Vad skulle vi ta oss till i dagens läge, utan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ?!?

Handduksdagen eller Towel Day är en dag som firas till minne av författaren Douglas Adams. Den infaller den 25 maj varje år och firades första gången 2001, två veckor efter författarens död.

Högtiden firas genom att man bär med sig en handduk hela dagen, vart man än går.

Namnet på högtidsdagen kommer sig av att handdukar är ett viktigt inslag i Adams science fiction-serie Liftarens guide till galaxen; exempelvis betonas vikten att alltid ha med sig en handduk för att bofasta då antar att man haft allt annat nödvändigt bagage, men blivit av med det varför den bofaste då lånar ut lite vad som helst till liftaren, samt att handduken kan användas för att torka sig med, som segel till en liten flotte och till många andra viktiga saker.

Ett citat från kapitel tre i Douglas Adams bok Liftarens guide till galaxen beskriver hur viktig handduken är:

En handduk, står det, är utan all konkurrens det mest användbara föremål den interstelläre liftaren kan ha med sig. Å ena sidan har den stort praktiskt värde – man kan svepa den om sig när man reser över Jaglan Betas kalla månar, man kan ha den under sig när man ligger i marmorsanden i Santraginus V:s soldränkta stränder och inandas de mättade ångorna från havet, man kan dra den över sig när man sover en natt under de röda stjärnor som lyser så starkt över Kakrafoons ökenland, använda den som segel på en liten flotte nedför den väldiga, långsamma floden Moth, doppa den i vatten och använda den som tillhygge i slagsmål, svepa den runt huvudet för att skydda sig mot giftiga gaser eller mot en blick från den Dreglande Dånfinken på Traal (ett osannolikt enfaldigt djur; det tror nämligen att om du inte kan se det, kan inte det se dig – ett verkligt dumt djur alltså, men mycket mycket glupskt), man kan vinka med sin handduk som nödsignal och slutligen torka sig med den om den fortfarande är tillräckligt ren.

Handdukstorken: världens torraste fågel.

I Sverige insjuknar ett barn om dagen i någon form av barncancer. Olika typer av barncancer förekommer i olika åldrar. Vissa cancertyper drabbar små barn medan andra typer drabbar äldre barn och tonåringar.

Barn och vuxnas cancersjukdomar skiljer sig åt. Vuxencancer hänger ofta ihop med livsstil och ålder. Det stämmer inte för barncancer och ofta kan inte forskarna förklara vad som utlöser en cancersjukdom hos barn. Behandlingen skiljer sig också åt.

Barnen är ofta friska i kroppen för övrigt men befinner sig samtidigt i stark tillväxt.

Det innebär att andra saker måste tas hänsyn till vid behandling. Att det hos vuxna finns cancersjukdomar som hänger samman med livsstilen är väl känt. Många cancerformer hos vuxna tar flera år att utveckla.

Fyra–fem år gamla barn har av naturliga skäl inte varit utsatta för några yttre faktorer särskilt länge. Gemensamt för alla barncancersjukdomar är att man idag inte har kunnat hitta någon yttre faktor som är av stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. 

Det är ovanligt att barn drabbas av cancer. Av de cirka 1,6 miljoner barn som finns i Sverige är det omkring 370 som drabbas av cancer varje år. Totalt sett utgör dessa cancerfall mindre än en procent av alla cancerfall i landet. De vanligaste cancerformerna hos barn är olika leukemier, hjärntumör, lymfom, Wilms tumör, sarkom och neuroblastom.

Ledsamt att skriva om, men ack så viktigt.

Vatten förekommer helt naturligt i tre olika former, eller aggregationstillstånd: som gas (ånga), som vätska (flytande) och i fast form (is). När vatten fryser till is tar det mer plats. Det beror på att vattenmolekylerna då bildar ett regelbundet mönster, det vill säga en kristall, där det finns tomrum mellan molekylerna. När isen smälter lägger sig molekylerna åter lite huller om buller. Då kommer de också närmare varandra. Med andra ord är is lättare än flytande vatten, det vill säga har lägre densitet.

Man kan också fråga sig, varför är världen så praktiskt och förunderligt inrättad? Varför är de flesta metaller inte flytande här på jorden? Varför är vatten tyngre än luft o.s.v.? Om vatten inte vore tyngst vid 4 grader skulle sjöarna bottenfrysa. Med 4 gr ader C kan fiskarna överleva och änndå kan det bli is på vattenytan! Gud har alltså en djupare mening med hur han skapade världen.

I de stora havsdjupen är det ca 4 plusgrader och vid polarhaven blir det sällan över 0 grader. Fiskar har precis som insekter ett inbyggt skydd mot kylan. I kroppen har de något som heter glykoprotein, detta protein hindrar att fiskens celler fryser till is.

I våra svenska insjöar överlever fisken antingen som sovandes på botten av sjöarna, eller också så är de mindre aktiva. Det gör att deras ämnesomsättning är mycket lägre än normalt, och det i sin tur medför att fiskarna äter nästan ingenting. Om en sjö skulle bottenfrysa så dör fisken.

Världens mest tåliga djur är det lilla björndjuret. Med en storlek på mellan 0,05 och 1 mm kan detta lilla trögdjur överleva nästan var som helst, från det djupaste hav till det högsta berg.

Den överlever temperaturer ner till minus 272 grader och upp till plus 150 grader. Den kan till och med överleva ute i rymden.

Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap.

Askonsdagen infaller 40 dagar före påskdagen och inleder fastetiden. Den börjar på en onsdag och varar i 7 veckor. Samtliga söndagar är undantagna från fastan. Traditionen med aska som inledning till fastan har två bakgrunder.

De första kristna hade bara en eller två dagars fasta före påskdagen. En så kallad glädjefasta då man fokuserade på glädjen att Jesus har uppstått.
Omkring 1000-talet blev det istället en längre allmän fastetid då fokus kom att ligga på botgöringen. Man betonade hur Jesus förberedde sig för sin undervisningsperiod genom att gå ut i öknen och fasta i 40 dagar. De som ville bli kristna och döpas på påskdagen gick i undervisning under fastan och de skulle också tänka över sitt liv och det i sitt levnadssätt som de ville lämna. De som hade begått brott och hade satts under disciplinstraff fick aska strött på sina huvuden och drevs sedan ut ur gemenskapen under hela fastetiden för att sona sina brott.
I kristen tro blev också tidigt fabeln om Fågeln Fenix som uppstår ur askan till nytt liv en bild för Jesus som uppstår fån de döda. 

Traditionen har alltid funnits i den katolska kyrkan. Under reformationen plockades det bort då man ville skala bort ”kringsaker” som tog för mycket fokus från Gud och bönen. Men det kom tillbaka till Sverige på 60-talet. Idag har vi behov av konkreta saker. Vi behöver påminna oss inte bara genom ord utan också genom handling. Askan blir en markering att nu påbörjar jag 40 dagar fasta som leder fram till påsken.

Du använder dem varje dag, medvetet eller inte. Du tar dig från punkt A till punkt B med dem, utan att tänka på hur mycket de dagligen utsätts för.

När man går och hälen lyfter från marken tvingar man tårna varje gång att bära hälften av din kroppsvikt.

Det är ytterst ovanligt att bägge ens fötter är lika stora. Oftast brukar den ena vara lite större än den andra.

Ett par fötter innehåller cirka 250 000 svettkörtlar. Inte undra på att vissa fötter luktar pyton!

Under en genomsnittlig dag av promenader, kan de totala krafterna som fötterna har utsatts för vara totalt hundratals ton, vilket motsvarar ett genomsnitt på en fullastad lastbil med cement.

Cirka 75% av alla svenskar kommer vid något tillfälle under sin livstid att erfara någon form av problem med sina fötter. Allt från svamp till stukningar.

I snitt kommer du att vandra runt jorden fyra varv under din livstid med hjälp av dina fötter. Detta är dock förutsatt att du tar mellan 8 000 – 10 000 steg per dag, vilket är rekommenderat att göra.

En fjärdedel av alla dina ben i kroppen finns i dina fötter! Med andra ord; var rädd om dina fötter!

Människan utvecklas ständigt, och likaså våra fötter! En studie har visat att våra fötter har vuxit med cirka två skostorlekar bara under de senaste 40 åren!

Kvinnor har cirka fyra gånger mer problem med sina fötter än vad män har. En stor bandit till problemen är högklackade skor.

Finger- och tånaglar växer snabbare under varmt klimat, graviditet och tonår.

Den som står med båda fötterna på jorden står stilla.

Knäckebröd är ett bröd som kan förvaras en längre tid och det var perfekt i varje hem inför de kalla och långa vintrarna- De hängdes då upp på torkstänger för att t.ex inga råttor skulle komma åt dem och på den tiden kallades det för förrådsbröd eller spisbröd. Det hårdare brödet (svennebrödet) var så hårt så att man var tvungen att doppa det i vatten om man ville ha en tugga, det mjukare (herrebrödet) var mer likt det knäckebröd vi har idag.

I mitten på 1800-talet uppkom de första knäckebrödsbagerierna och det allra första bageriet hette AU Bergmans enka efter Arnold Ulrik Bergman. Bageriet låg på Södermalm, Stockholm. Det köptes senare upp av Wasabröd AB (1941) som numera är den största tillverkaren av knäckebröd i världen, de säljer i 40 olika länder. Ett annat knäckebrödsföretag som även det har sina rötter i 1800 talet är Leksands Knäckebröd. Det grundades av Jacobs Karin som på tidiga 1800-talet började med tillverkning av knäckebröd. Idag är det sjätte generationen av Karins ättlingar som driver företaget. Vi svenskar äter mest knäckebröd i hela världen, hela 4 kg per person och år.

Undersökningar har gjorts gällande vad svenskar som bosatt sig utomlands saknar mest – KNÄCKEBRÖD – är svaret. Kanske att det sitter i våra gener eftersom att vi har bakat detta bröd i mer än tusen år.

Knäckebröd är mer fiberrikt och mer kalorisnålt än de mjuka alternativen och det klassas som ett bra val eftersom de innehåller långsamma kolhydrater. En knäckebrödsmacka är därför perfekt som mellanmål.

År 1907 samlade Robert Baden-Powell, general i brittiska armén, 20 pojkar på Brownsea Island utanför Englands sydkust till det som skulle bli det allra första scoutlägret och det som brukar ses som scoutrörelsens födelse.

I början av 1900-talet var det långt ifrån självklart att flickor och pojkar kunde ägna sig åt samma saker. Men 1909 hade över 6000 flickor anmält sig till scoutrörelsen – en del genom att bara uppge första bokstaven i förnamnet när de anmälde sig, för att inte avslöja sitt kön.

Scouting kom till Sverige i en tid då folkrörelser som väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var stora. Ungdomsorganisationer av olika slag bildades och kvinnorörelsen hade fått fäste.

Även i Sverige startade scoutrörelsen som en rörelse bara för pojkar. När också flickor visade intresse för scouting fanns en bred enighet om att programmet måste anpassas för att passa flickorna.

1990-talet och början av 2000-talet var en händelserik tid för Scoutsverige. I slutet av 1990-talet började de fem scoutförbunden diskutera hur man bäst skulle kunna samarbeta och 1999 antogs den första gemensamma strategin.

När de fem scoutförbunden gemensamt anordnade World Scout Rover Moot 1996, i Ransberg i Värmland, var det ett av de första stora internationella projekten i modern tid där förbunden samarbetade. Här möttes scouter och lärde känna varandra och man kan ana att här såddes idéer till fortsatta samarbeten.

2012 bildades en riksorganisation för scouting i Sverige med namnet Scouterna.

Grapefrukt är en av de absolut bästa hälsofrukterna på många sätt – men något som inte alla tycker om. Med sin lite bittra smak väljer många bort den för till exempel apelsin eller mandarin, men grapefrukt har en del saker som inte alla andra frukter har. Här är några anledningar att skära upp en grapefrukt till nästa måltid!

Grapefrukt är en av de vattentätaste frukterna som finns, med ett vatteninnehåll på 92 procent!

Forskning har visat att de som äter en grapefrukthalva eller dricker grapefruktjuice innan sina mål mat lättare tappar vikt än andra.

En grapefrukthalva innehåller endast 39 kalorier.

De flesta av oss plockar gärna bort det vita lagret innan vi börjar äta, men faktum är att vi borde låta det vara kvar. Det är nämligen rikt på antioxidanter och andra näringsämnen, samt lösliga fibrer – vilket kommer att göra att du känner dig mättare samt hålla blodsockret på en bra nivå.

Grapefrukt kan sänka risken för stroke och hjärtattack.

Både A- och C-vitamin är viktiga faktorer för att hålla immunförsvaret i schack. Och grapefrukt innehåller mängder av bägge.

Det finns forskning som visar att grapefrukt kan hjälpa till att sänka blodtryck hos personer med höga värden. Anledningen är troligen mängden kalium som finns i grapefrukt.

All grapefrukt är nyttigt, men blodgrapen lite extra. Dels för att den innehåller betakaroten. Förutom att ge din hud ett naturligt solskydd och en fin färg, får också immunförsvaret en riktigt boost av färgen.

Vitamin C hjälper kroppen att blida ärrvävnad där det behövs samt att bilda nya blodkärl. En grapefrukt innehåller 72 milligram C-vitamin – vilket är 120 procent av rekommenderat dagligt intag. Vissa läkare rekommenderar sina patienter att äta grapefrukt eller ta c-vitamintillskott innan de ska opereras.

Gin och Grape Tonic är gott.

Globalt sett sker cirka en tredjedel av alla trafikolyckor i samband med berusning – antingen via alkohol eller med hjälp av droger.

Bara i USA får någon sätta livet till var fyrtionde minut på grund av rattfylla.

Cirka 30% av alla människor i industriellt utvecklade länder kan associera till någon specifik händelse som rör rattfylleri.

Eftersom alkohol späder ut sig med vattenvolymen som finns i kroppen och dessutom färdas genom det är vitala organ som innehåller en hel del vatten (t.ex. hjärnan) särskilt utsatta för effekterna av alkohol.

Ungefär 75% av dödsolyckorna i trafiken som inträffar mellan midnatt och 03:00 involverar alkohol.

Enligt studier har den som åker fast rattfull kört påverkad cirka 80 gånger i snitt tidigare, utan att ha åkt fast.

Män är inblandade i princip det dubbla fall av alkoholrelaterade olyckor jämfört med vad en kvinna är.

”Mothers Against Drunk Driving” (MADD), en av de mest högljudda politiska aktionsgrupper verkande mot rattfylleri, bildades 1980 i Irving, Texas, genom Candace Lightner. Hon startade gruppen efter att sin tonåriga dotter dödades av en rattfyllerist, men lämnade senare organisationen när hon kände att hennes fokus har skiftat från att förhindra rattfylleri till att förebygga alkoholkonsumtionen i allmänhet.

Enligt en studie kan användandet av mobiltelefoner under körning vara lika farligt som att köra berusad. Detta kan få förarna att missa trafiksignaler och reagerar långsammare på trafiken. Detta kan förklara den nya lagstiftningen i Sverige om att köra bil och prata i telefon samtidigt.

Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i upp till sex månader. Dessutom återkallas körkortet i upp till ett år.

För grovt rattfylleri kan straffet bli fängelse i högst två år. Körkortet återkallas i mellan ett och tre år.

Dagsböter är vanligaste domen för den som har mellan 0,2 och 1,0 promille. Grovt rattfylleri leder normalt till fängelse upp till två år. Om det är ett förstagångsbrott kan straffet i stället bli villkorlig dom. En rattfyllerist som skadar någon eller orsakar någons död kan få upp till sex års fängelse.

De som döms för grovt rattfylleri mister körkortet i minst 12 månader. Därefter måste de ta nytt körkort och visa att de inte är beroende av alkohol och/eller andra droger. För rattfyllerister med lägre promillehalt i blodet återkallas körkortet i 2-12 månader. De kan få tillbaka körkortet utan prov.

Berättelser genom bilder går ända tillbaka till de forna egyptierna, grekerna och romarna som brukade dekorera gravar och tempel med berättelser om faraoner och gudar. Senare gjorde uppfinnandet av tryckpressen berättelser och karikatyrer till massprodukter tillgängliga för alla. Under 1700-talet fokuserade bildberättelser mindre på religion och handlade mer om politik och det sociala livet. De gjorde narr av samtida händelser och blev det som vi idag kallar: serietidningar.

Världens tidigaste serietidningstillverkare startade inte i Amerika eller Europa, utan i Japan. 1775 publicerade Koikawa Harumachi 'Kinkin sensei eiga no yume' (Master Flashgold's Splendiferous Dream). Detta är en berättelse om en fattig, lågrankad samuraj som reser från den japanska landsbygden till Tokyo för att hitta ett bättre jobb.

Den första amerikanska serietidningen publicerades under guldrushen i Kalifornien. Den skrevs och ritades av bröderna James och Alexander Read 1849.

'Life of Mr. Lambkin' – 1844 George Cruikshank anses ha varit en av Storbritanniens bästa illustratörer. Han ritade bilderna för en mängd klassiska romaner, bland annat ”Oliver Twist” av Charles Dickens. Cruikshank beundrade en av historiens mest inflytelserika serietecknare, Rodolphe Töppfer, och ville prova på att kombinera sina illustrationer med berättelser. Resultatet blev 'The Bachelor’s Own Book: Being Twenty-Four Passages In The Life Of Mr. Lambkin' (eller: 'Life of Mr. Lambkin'). Tyvärr hade den inte någon större framgång.

År 1933 publicerade den schweiziska läraren och serietecknaren Rodolphe Töpffer 'Histoire de M. Jabot' (Berättelsen om Herr Jabot).

'Glasgow Looking Glass', som senare bytte namn till 'Northern Looking Glass', var en tidskrift som fokuserade helt på serier och tecknad film. Den gavs ut för första gången år 1825 och illustrerades av den engelska tecknaren William Heath.

Sedan urminnes tider (eller åtminstone från när jag var liten) har mandelkubben varit ett stående inslag på fikabordet. Detta lilla bakverk introducerades av min farmor i Tolarp, från när jag var tillräckligt stor att nå upp till fikabordet. Det fanns alltid på hennes fikabord tillsammans med ett glas mjölk. Det var alltid den som man tog först av fikabrödet. Tänk om man tog nått annat först för att sen inte orka med en mandelkubbe? Det gick ju inte för sig. Även om jag nuförtiden inte äter den så ofta, så är det ett bakverk som ligger högt på min tio-i-topp lista. Mandelkubben är underskattad som fikabröd och bör definitivt inte glömmas bort.

Kubb kan man även ha på huvudet, eller spela det.

Bananer är naturligt radioaktiva. Men oroa dig inte, den lilla mängd radioaktivitet kan omöjligt påverka din kropp. Anledningen till att de är radioaktiva beror på den höga mängd kalium-40 som de innehåller.

Det finns cirka 1 000 olika typer av bananplantor världen över idag. Dock är majoriteten av bananer på dessa bananplantor oätliga och vi äter i princip endast en av alla dessa sorter.

Cirka 100 miljarder bananer konsumeras världen över årligen här på vår planet. Det vill också säga att det är världens fjärde mest populäraste produkt som är ätbar. Bara vete, ris och majs säljer mer.

Eftersom bananer är den enda frukt som innehåller stora mängder av aminosyran tryptofan och vitamin B6, betyder det också att en banan faktiskt kan göra dig på ett bättre humör än vad du tidigare var på. Dessa aminosyror hjälper kroppen att producera serotonin – det naturliga ämnet som motverkar depression (vilket också antidepressiva tabletter ofta innehåller).

Bananer är en av de mest hälsosamma av dess naturligaste födor vi har här på jorden. De innehåller knappt något fett, snåla på kalorier och har en mängd B6-vitaminer i sig. Utöver detta innehåller de också en rad nyttiga och andra vitaminer, och enligt studier kan bananer också hjälpa dig från hjärt- och kärlsjukdomar, precis som de håller cancer borta. Detta är dock inte bevisat till 100% ännu.

Att köpa bananer idag är billigare än vad det var för över 40 år sedan. Sedan 1980-talet har priset på dessa gulfärgade rackare gått ner med cirka 37%, om man räknar till inflationen.

I snitt äter européer 12,7 kg banan årligen – vardera! Somliga mer, andra mindre.

Jag börjar bli så gammal att jag inte ens köper gröna bananer längre.

I dag 10 mars är det exakt 83 år sedan Henry Ford började serieproducera sin egengjutna V8 till den bredare målgruppen. Ford hade kommit på ett sätt att gjuta motorn i ett stycke vilket gjorde produktionen av motorn betydligt enklare och billigare.Den absolut första serieproducerade V8:an tillverkades dock av Cadillac 1914, men produktionen var komplicerad och dyr. Något som var orsaken till att Cadillac inte nådde upp i samma höga försäljning som Ford.Genom åren har det tillverkats flera hundra miljoner V8:or och vi har fått lyssna till en hel del härliga toner.

När Scania presenterade sin 350 hk V8 i slutet av 1960-talet hyllades den som Europas starkaste dieselmotor för lastbilar, en ställning som den behöll i många år. Det var V8:an som gjorde Scania till King of the Road.

I början av 1960-talet gav Scania-Vabis 8- och 11-litersmotorer upp till 250 hk. Det var en effekt som klarade den växande fjärrtrafiken på kontinenten. Men Scania-Vabis tekniker insåg att dessa effekter snart inte skulle räcka till, inte minst i skogskörning och tung fjärrtrafik. Varför inte bli den första tillverkare som kunde erbjuda prestanda på en ny nivå?

Beslutet att gå vidare med en starkare motor togs 1962. Då pågick arbetet för fullt med en ny generation frambyggda lastbilar, som skulle presenteras 1968. En rak åttacylindrig motor skulle inte rymmas under den frambyggda hytten, det skulle inte heller en större sexa. Det gjorde att teknikerna överväga att bygga en V-motor. En sådan skulle kunna rymmas i samma ram och under samma hytt som den raka sexan på 11 liter.

Det resulterade i en stark men mycket kompakt motor: en 90-graders V8 med en slagvolym på 14,2 liter. Bengt Gadefelt, ingenjören bakom V8:an förklarade: “Vi insåg att runt 350 hk behövdes för att få bra körbarhet, det vill säga ungefär 100 hk mer än våra andra motorer.”

VVS står för värme, ventilation och sanitet. Med sanitet menar vi fungerande vatten och avlopp. Avlopp fanns redan i antiken. I Rom är fortfarande den stora avloppsledningen Cloaca Maxima i bruk. Men det var först under 1800-talet som behoven i allt större städer krävde en ordnad bortledning av avloppsvatten.

I vårt moderna samhälle har badrummet blivit mer än bara en toalett. Med högtalare, mysig belysning och bubbelbad har badrummet blivit lite av en mötesplats. Men det är bara lite mer än hundra år sedan vi i Sverige fick rinnande vatten och fungerande avlopp. I korthet gick det till så här:

I slutet av 1850-talet var Stockholm första stad i landet med att börja bygga vattenledningar i större omfattning.

I början drogs ledningarna utanför husen, de boende fick hämta vatten från kranar på gårdarna.

I bostäder skapades ett särskilt rum för hygien. Det handlade främst om installation av tvättställ och kanske ett badkar.

Varmvatten fanns inte i ledningar. Istället fick vatten värmas upp på spisen.

I slutet av 1800-talet kom den första varmvattenberedaren som värmdes med gas.

Det sena 1800-talets badrum saknade fortfarande toaletten.

Omkring 1870 började man i Stockholm och Göteborg att installera avloppsledningar.

Under slutet av 1800-talet skedde en teknisk utveckling av vattentoaletten. Toaletten var något som allt fler svenskar ville ha anslutna till de nya avloppssystemen.

I början av 1900-talet var badrum främst något för rikare svenskar i städerna.

I mitten av 1900-talet blev moderna badrum med toalett, tvättställ och badkar med rinnande vatten allt vanligare i svenska hem.

Trots utvecklingen saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum i mitten av 1960-talet, framförallt på landsbygden.

Under 1970-talet blev de sista stadsdelarna i Sverige anslutna till avloppsnätet.

Republiken Jamtland, eller mer fullständigt: De förenade republikerna Jamtland, Härjedalen och Ravund, är ett humoristiskt kultur- och marknadsföringsprojekt bildat 1963 på initiativ av främst Yngve Gamlin som utropade sig till den förste presidenten. Republiken har såväl historiska som regionalpolitiska inslag.

Republikens särart manifesteras i en egen flagga, i "språket" jamska (vilket har sitt ursprung i de olika dialekter som talas i regionen) och i musikfestivalen Storsjöyran, då presidenten (för närvarande Ewert Ljusberg) gör ett framträdande, samt Jämtländska Republikanska Armén, JRA, vilket är en travesti på IRA. Presidenten har utsett ett ministerium där bemärkta jämtar och härjedalingar som till exempel Bodil Malmsten, Kim Anderzon, Rolf Lassgård och Kjell Albin Abrahamson fått poster.

Landets fullständiga namn är "De förenade republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravund". Detta kan jämföras med den titel som (bland annat) bars av Sveriges kung Gustav II Adolf (och i liknande form av andra svenska kungar): "Svears, Götars och Venders konung".

Jämtland har sin egen nationalsång Jämtlandssången.

Som nämndeman blir man en del av vårt lands rättssystem, och en av de drygt 8 000 nämndemän som tjänstgör i tingsrätter, hovrätter, förvaltningsrätter och kammarrätter.

Nämndemän dömer i olika mål och ärenden. Processen och arbetet kan se olika ut beroende på om det handlar om mål i allmän domstol (tingsrätter och hovrätter) eller om mål i allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätter och kammarrätter).

En viktig skillnad i att vara nämndeman i en allmän domstol och i en förvaltningsdomstol är att du i förvaltningsdomstol i regel får material i förväg som du måste sätta dig in i. För denna förberedelse utgår arvode. I allmän domstol behöver nämndemännen inte förbereda sig eftersom målen avgörs på det som kommer fram under förhandlingen.

En nämndeman har samma ansvar för domstolens avgörande som juristdomaren. Nämndemännen röstar därmed om alla frågor som hör till avgörandet av målet och har rätt att reservera sig mot en dom eller ett beslut. Precis som juristdomaren är man som nämndeman skyldig att följa lagen i din dömande verksamhet. Man får inte heller låta dig påverkas av sina politiska åsikter. Nämndemannauppdraget är ett opolitiskt uppdrag, även om nämndemän nomineras av de politiska partierna.

Hur ofta en nämndeman tjänstgör i domstolen varierar, beroende på hur många mål domstolen har, hur många nämndemän som finns kopplade till domstolen och nämndemannens förutsättningar och möjligheter. Som nämndeman har du schemalagd tjänstgöring i domstolen 10-20 dagar per år, vanligen mellan klockan 9 och 16. Oftast hanteras flera kortare mål per dag.

En nämndeman som genom sitt beteende kan anses skada allmänhetens förtroende för rättsväsendet kan stängas av. Skulle det inträffa att en nämndeman begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämplig för uppdraget, kan domstolen besluta att nämndemannen inte längre får tjänstgöra (entledigande).

Att ha blivit utsatt för incest innebär ett enormt lidande, ett lidande som den drabbade oftast bär ensam. Man vågar inte berätta för någon om det hemska man varit med om, dels för att det väcker svår ångest, dels för att man är rädd för att ej bli tagen på allvar, ”mamma skulle tro att jag hittar på”. Man fortsätter att bära hemligheten inom sig långt upp i vuxen ålder. Inte sällan kommer sanningen fram först när man fått bra kontakt med psykolog/läkare.

Som incestoffer känner man skuld, barnet orkar inte bära insikten om att t ex pappa utsatt henne/honom för skada/övergrepp, han är ju också pappa. Den som kan vara snäll ibland och läsa sagor. Barnet löser det på det sätt som barn gör, tar själv på sig del eller hela skulden. Många barn förstår också instinktivt att det skulle innebära en familjekatastrof om sanningen kom fram. Flickor utvecklar inte sällan ätstörningar i tonåren. Det är av yttersta vikt att söka hjälp. Om man som förälder misstänker att allt inte står rätt till måste man vända sig till barnpsykiatrisk instans och få frågan utredd. Om man som vuxen vet eller känner på sig att man råkat ut för övergrepp ska man söka psykologhjälp. För dem som ej får adekvat hjälp kan lidandet bli till ett livslångt helvete. Ett stort problem är samhällets attityd till incest och sexuella övergrepp, den drabbade blir ej alltid tagen på allvar varken inom vården eller av juridiska instanser.

Man bör ta fasta på att prova varje erfarenhet en gång i livet, utom incest och folkdans.

Världens första motordrivna buss [se bild] 1895 länkade samman staden Siegen med orterna Netphen och Deuz, ett avstånd på cirka 15 kilometer. Exakt den 18 mars 1895 klockan 6.26 färdades bussen från Carl Benz den här linjen för allra första gången. Med sin 5 hk starka, encylindriga bensinmotor tillryggalade bussen sträckan på en timme och tjugo minuter. Åtta personer fick plats i bussen. Vid de brantaste partierna måste passagerarna stiga ut och knuffa bussen.

Volvo grundades i Sverige 1927 och ett år senare rullade deras första buss på gatorna. Dom startade med en vision om säkra och effektiva transporter för alla. Sedan dess har Volvo gått i täten för den tekniska utvecklingen och vi är sedan många år världsledande inom kommersiella transportfordon.

År 1835 skramlade en hästbuss för första gången på Stockholms då för så tunga åkdon mindre väl lämpade gator. Med några avbrott fortsatte detta slags rörelse i sitt första skede till omkring 1877, dvs. året för spårvägstrafikens början. Med detta moderna färdmedel kunde hästbussen icke konkurrera.

Volvo lanserar världens största busschassi på FetransRio-mässan i Rio de Janeiro, Brasilien. Volvo är en ledande leverantör av bussar för högkapacitetssystem inom busstrafik, Bus Rapid Transit (BRT). Det nya dubbelledade chassit, döpt till Gran Artic 300, är 30 meter långt och bussen kommer kunna ta upp till 300 passagerare.

Året är 1885 och staden är Gävle. I denna svenska småstad spatserar en riktig entreprenör vid namn Fredrik Ahlgren omkring och funderar på att tillsammans med sin bror Adolf köpa en färg- och tapethandel. Föga anar han då vad som väntar snart ett århundrade senare.

Bröderna Ahlgren gör slag i saken och snart utökar man sortimentet med bl.a. väldoftande parfym, skoputsmedel, bläck och tvättmedel. 1908 lanserar man ett munvatten med det välklingande namnet Läkerol, och bara ett år senare har man lyckats med bedriften att tillverka den första Läkeroltabletten. Detta följs snabbt upp med två svenska klassiker på godishyllan, Pim Pim och Ako och flera välkända lanseringar följer därefter.

1953 är ett årtal som för de flesta genuina bilentusiaster framstår som en milstolpe i mänsklighetens historia. Då rullade, under stort hemlighetsmakeri, den första serieproducerade Ahlgrensbilen ut från fabriken i Gävle. De flesta i fabriken var tagna av stundens allvar, och historien spreds på bygden om dessa förunderliga automobiler som lyste i rosa, grönt och gräddvitt.

Idag är Ahlgrens bilar världens i särklass mest sålda bil. Och trots ett något sviktande andrahandsvärde kommer ständigt nya generationer bilentusiaster som upptäcker denna läckert tidlösa design, denna smakfulla profil och denna autosportens klassiker Nr 1.

Under åren har flera läckra varianter dykt upp. För den djärve föraren finns Sursockrade bilar – ska du ratta ett sådant ekipage måste du hålla tungan rätt i mun, och aldrig låta tårarna göra dig fartblind. Den hetaste modellen är Saltlakrits. Med sin vässade arom ger den tveklöst begreppet burn out en ny betydelse och har en soft och skön väghållning – ett kännemärke för Ahlgrens bilar. Men denna trimmade saltlakrits är inget för söndagsbilisten. Självklart finns även ett hyllat originaltillbehör till Ahlgrens bilar – Däck. Dessa däck har urusla bromsegenskaper för den goda smaken gör det omöjligt att få stopp på dem.

Under 2010 tillverkades nära 4 miljarder Ahlgrens bilar i fabriken.

Inuti alla bilar och tillbehör finns samma mjuka komfort av gott skum som är kännemärket för Ahlgrens bilar sedan 1953. Det finns bara ett sätt att stoppa den – i munnen!

Jorden tillhör en familj på åtta planeter som kretsar runt en stjärna som vi kallar solen. Solen är vår närmaste stjärna, men är bara en av hundratals miljarder stjärnor i Vintergatan (vår galax).

Planeten Tellus, jorden, skapades ur ett gasmoln för ca 4,6 miljarder år sedan. Detta moln förtätades till ett klot av smälta bergarter. Efterhand som temperaturen sjönk stelnade ytan till en fast skorpa.

Jordskorpan som vi bor på utgör bara 0,4 % av jordens totala massa.

Av solsystemets åtta planeter är det bara jorden som har ett hav. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta och det dominerar framför allt södra halvklotet...

När man studerar de bilder som astronauterna tagit av jorden finner man att vår planet har en lysande blå färg. Det är ovanligt i vårt solsystem. Mars är röd, Saturnus är gul, Uranus och Neptunus gröna och de andra planeterna är vita. Endast vår planet är blå. Det som avgör att jorden är blå är avståndet till solen, atmosfärens innehåll och naturligtvis världshaven.

Jorden är den enda planet i vårt solsystem som är omgivet av ett tunt hölje av livgivande gaser, atmosfären. Jämfört med jordens storlek är det livsviktiga lagret av atmosfären inte tjockare än skalet på en persika.

Atmosfärens sammanlagda vikt uppgår till 5 000 biljoner ton. Atmosfären består till största delen av kväve (78 procent) och det livgivande syret (21 procent). Saknades atmosfären skulle temperaturen under dagen stiga till +85 grader vid ekvatorn. På natten skulle värmen försvinna ut i rymden så snabbt att temperaturen skulle sjunka till -140 grader.

Människan är en nykomling på jorden. Om vi tänker oss att vi drar samman jordens långa historia till ett enda år, så dyker människan upp först den sista minuten före nyår.

Världens sammanlagda befolkning uppgår till mer än 7,8 miljarder människor (2021). Många av de tätast befolkade länderna ligger i Europa och Asien.

Det är proteinet i mjölken som gör mjölkskummet. Nästa gång du har tänkt att göra det perfekta kaffet eller en kopp varm choklad där hemma, prova att använda skummjölk istället, eftersom det inte finns något fett. Proteinnivåerna blir naturligtvis också högre.

En kospena har mellan 10-20 liter med mjölk i sig.

Under sin livstid producerar en ko ungefär 200 000 glas av mjölk. Och du tycker att du ammat mycket i ditt liv?

Getmjölk är inte allergiframkallande. Getmjölken har inte det proteinet som gör den stimulerande allergiska reaktioner (B-laktoglobulin)

Mjölkdrickandet återfuktar inte bara kroppen, utan ger en mängd nyttiga näringsämnen och skyddar tänderna på samma gång!

Mjölkkor förser dagligen hela 90% av den totala mjölkkonsumtionen hos människan. De resterande 10% kommer från andra djur, exempelvis getter.

Det finns mer kalcium i ett glas mjölk än det finns i 16 glas spenat. Man kommer att behöva dricka mer än 48 glas med spenat för att få det rekommenderade dagliga intaget av kalcium.

Under de tidiga utforskningarna av vår planet, underhölls getter ombord på segelfartyg för att förse seglarna med färsk mjölk.

Laktosintolerans förväxlas ofta med mjölkallergier. Laktosintolerans är inte en allergisk reaktion mot mejeriprodukter, Snarare är det en oförmåga att smälta mjölksockerlaktos. Laktosfri mjölk och yoghurt är bra alternativ till konsumtionsmjölk för personer som är laktosintoleranta. Lagrade ostar såsom cheddar har också låg laktoshalt. Många människor med laktosintolerans kan dricka upp till ett glas mjölk dagligen utan problem.

Mjölk kan faktiskt skydda mot bildandet av njursten. Kalcium i mjölken kan binda till oxalater i livsmedel, så att de inte längre kan absorberas av kroppen, vilket minskar risken för njursten.

 I Hollywood är ett bröllop en succé, ifall det håller längre än mjölken.

Klumpfot är en medfödd missbildning som gör att hela foten är felställd. Det kan drabba ena eller båda fötterna. I Sverige får alla barn behandling, vilket gör att snedställningen korrigeras.

I de flesta fall är orsaken till att ett barn föds med klumpfot okänd. Tillståndet är vanligare hos pojkar. Klumpfot är en medfödd missbildning som gör att foten är snedställd. Det kallas också för PEVA, vilket är en förkortning från latinets pes equino varus adductus, som beskriver felställningen där pes står för fot, fotleden står i spets (equinus), hälen är utåtböjd (varus) och resten av foten riktad inåt mot kroppens medellinje (adduktion). Helt enkelt snedvridna och inåtpekande fötter. Utan behandling kan fötterna med tiden bli mer klumpliknande, därav begreppet klumpfot.

Målet med behandlingen är att se till att foten fungerar normalt. Den vanligaste behandlingen i Sverige är det som kallas för Ponseti-metoden, och den påbörjas så snart som möjligt efter födseln. Metoden innebär att barnets fötter tänjs och gipsas i korrigerat läge.  Detta görs varje vecka. Efter ett antal gipsningar utförs en operation för att förlänga hälsenan, följt av ytterligare gipsbehandling. Efter några månader får barnet ha ortoser, skenor, som hjälper till att hålla foten i rätt läge.

En del barn har en mer svårbehandlad form av klumpfot som kan kräva ytterligare operationer.

Det här tillståndet upptäcks vid födseln, och de som föds i Sverige får vård så snart som möjligt.

I de flesta fall är orsaken till klumpfot okänd. Det är medfött, och kan finnas en ärftlighet men det är inte helt klarlagt.

Maten vi äter, vårt levebröd, transporten vi använder och handeln som vi tar del av är alla beroende av världshaven. Haven är vår planets lungor, då de absorberar stora delar av människors CO2-utsläpp. De spelar där med en oerhört viktig roll i att reglera det globala klimatet – om vi inte håller våra hav friska och levande påverkar det hela världen negativt.

Idag ser vi att havsnivån stiger på grund av klimatförändringar, något som hotar städer vid kusten och särskilt önationers invånare och deras levebröd.

Syrenivån i världshaven ökar, och detta sätter biologiska mångfalden och viktiga matkedjor i fara. Dessutom fortsätter plastavfall vara en stor utmaning.

COVID-19-pandemin har påmint oss om hur nära sammankopplade vi är till varandra och naturen, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande för att markera dagen, – Nu, medan vi är mitt uppe i kampen mot pandemin och kampen för att få våra samhällen tillbaka på benen igen, har vi en exceptionell möjlighet, och också ett ansvar, att förändra vårt förhållande till naturen, inkluderat världshaven.

Utmaningarna för att bevara världens hav fortsätter att växa. Detsamma gör också behovet för att hitta nya lösningar och stärka de initiativtagare som gör sådana innovativa lösningar möjliga.

Akvarium, forskningscentrum och vetenskapliga institutioner, så väl som icke-statliga organisationer, samhällen och nationella myndigheter över hela världen tar del i stora och små arrangemang i samband med Världshavsdagen.

Före dagens studentfirande, det vi kallar studenten, fanns någonting som hette studentexamen i Sverige som infördes 1864. En studentexamen innebar att man fick behörighet till universitets- eller högskolestudier.

Man tog examen endast om man blivit godkänd på gymnasieskolan, de som inte blivit godkända var inte med och firade. Bland de godkända studenterna var det vanligt att man bar sin studentmössa den närmaste månaden efter sin examen, vilket antagligen inte var särskilt roligt för dem som inte fått ta examen.

Studentexamen avskaffades 1968, och dagens studentfirande lägger inte samma fokus på att man klarat av gymnasieskolan, utan man lägger störst fokus på själva firandet. Även de som inte blivit godkända i alla ämnen firar.

Efter att studentexamen avskaffades var det inte lika populärt att fira studenten. Det var inte förrän fram till efter gymnasieskolreformen på 1990-talet, då även de yrkesinriktade utbildningarna blev treåriga som studentfirandet blev populärt igen och firades av alla. Eftersom det inte är lika vanligt bland ungdomar idag att konfirmera sig och att göra lumpen har studenten blivit en slags övergångsrit som bidragit till studentfirandets ökade popularitet. Idag firas studenten, precis som förr, med ett utspring då studenterna ”släpps fria” från skolan. Skillnaden är att det idag är helt oberoende om man blivit godkänd eller inte. Sedan startar firandet som håller på till långt in på natten.

De första med att bära studentmössor var uppsalastudenterna inspirerade av tyska och danska studenter under 1840-talet. Man bar mössan till vardags och man hade en varmare modell till vintern. Till mösspåtagningen på valborgsmässoafton tog man fram sommarmössan. Med tiden blev studentmössan ett tecken på studenten och i slutet av 60-talet blev den en symbol för klassamhället och väldigt få ville bära den.

Det finns ca 373 000 registrerade blodgivare (gett blod de senaste fem åren)

Cirka 208 000 är aktiva blodgivare (gett blod minst en gång senaste året).

Medelgivningsfrekvensen bland aktiva givare är 2,1 gånger per år.

Varje år rekryteras omkring 45 000 nya givare (ungefär lika många slutar).

I snitt transfunderas det cirka 1200-1500 blodenheter (röda blodkroppar, plasma, trombocyter) per dygn.

Cirka 90 000 personer får blodtransfusioner varje år.

Sverige har över 90 blodcentraler, från Ystad i söder till Kiruna i norr och 15 mobila blodgivningsenheter (blodbussar, minibussar, trailers). Dessa besöker närmare 450 hållplatser (t ex torg och större företag).

Blod är en färskvara, det tillverkas inte på konstgjord väg utan ges från människa till människa.

Det är osäkert vem som fick den första blodtransfusionen. Kanske var det påven Innocentius VIII som år 1492 fick den första blodtransfusionen. Han fick blod från tre pojkar, tyvärr överlevde varken påven Innocentius VIII eller pojkarna. 

Det var dock först 1628 som experiment med blodtransfusioner kom igång ordentligt. Då upptäckte den engelske fysikern William Harvey blodcirkulationen.

Den första framgångsrika blodtransfusionen utfördes av dr Richard Lower i Oxford 1665 mellan två hundar. Lowers försök ledde vidare till en blodtransfusion från djur till människa den 23 november 1667.

Den första blodtransfusionen från djur till människa gjordes dock redan 15 juni samma år i Paris av professor Jean Baptiste Denis. Då fick en 15-årig pojke blod från ett lamm. Eftersom många patienter dog förbjöds dock blodtransfusioner 1678 och inget hände på 140 år.

Det var först i början av 1800-talet som man förstod att blodet måste komma från en givare av samma art. 

En fullvuxen giraffhane kan bli ända upp till 5,5 meter lång, vilket gör den till det högsta levande landdjuret i hela världen.

En giraff behöver sällan dricka vatten mer än en gång varannan dag på grund av allt vatten som kommer ifrån växterna de äter. Dom kan till och med överleva längre utan vatten än en kamel!

Det finns ingen människa som har sett en giraff simma. Med detta sagt drar vi alltså slutsatsen att de inte kan simma över huvud taget.

Giraffer behöver endast sova mellan fem minuter till två timmar per dygn, det gör dem till ett av de däggdjur som behöver minst sömn på hela jorden. 

Fullvuxna giraffers tungor kan bli över en halv meter långa!

Många tror att giraffer inte kan ligga eller sitta ner, vilket inte är sant. De gör det väldigt sällan dock på grund av att det ofta är svårt för dem att resa sig upp igen.

När man bygger kraftledningar i Moçambique måste de vara minst 12 meter höga så att giraffer säkert kan strosa förbi. Ett annat problem befolkningen har, är att giraffer ofta trillar ner i deras pooler. Tur att de är långa.

Giraffkalvar är ett lätt byte för afrikanska rovdjur såsom hyenor, leoparder och afrikanska vildhundar. Detta gör att endast cirka 50% av giraffkalvarna överlever!

Giraffen är det enda ryggradsdjuret som inte kan gäspa.

600 f krI indiska texter på hindu har man funnit beskrivningar av ingrepp där man rekonstruerar näsa, öron och läppar. Plastikkirurgin har alltså anor 2 600 år bakåt i tiden.

1895

Det första försöket till bröstförstoring i modern tid. Läkaren hette Czerny och använde kvinnans egen fettvävnad för att korrigera asymmetrin i hennes bröst.

1899

Nu sprutas det in organiska material i brösten. Läkaren Gersuny föreslog paraffin, hans efterföljare föreslog bland annat bivax och vegetabilisk olja. Den här typen av direkta injektioner var riskfyllda och förbjöds på 1960-talet.

1914-1918

Brittiska, franska och amerikanska läkare jobbar i lag under första världskriget för att finna på metoder att återställa skadade soldaters ansikten.

1920 Det visar sig att paraffininjektioner leder till infektioner och förhårdnader i brösten.

1923 Fanny Brice, berömd amerikansk/judisk komiker opererar näsan i hopp om att erbjudas ett bredare urval av roller. Författarinnan, och judinnan, Dorothy Parker säger: Hon spottar på sin ras.

1924 New York City Daily Mirror hade en ”Homely Girl Contest” och vinnaren skönhetsopererades?

1929 Rudolph Valentinos äldre bror genomgår inom loppet av ett år, på inrådan av filmbolagsdirektörerna, NIO näsoperationer för att få ”en näsa som kameran gillar”.

1931 Psykologen Alfred Adler dör men hans teorier runt mindervärdeskomplexet lever vidare, plastikkirurgerna använder hans teori för att rättfärdiga sitt yrke.

1936 Plastikkirurgen Sir Harold Gillies pratar med en yngre kollega som funderar på att ge sig på specialdisciplinen. Gillies säger: ”Det är utsiktslöst. Det finns fyra plastikkirurger i England och det finns inte utrymme för fler”. Hur fel man kan ha.

1940 Nu börjar plastikkirurgerna inse att framtiden och pengarna ligger i folks fåfänga, tidigare, under mellankrigsåren var de motvilliga till rena skönhetsoperationer.

1941 The American Board of Plastic Surgery bildas i syfte att sätta standarden för yrket.

1949 Plastikkirurgen John Pangham fixar till Marilyn Monroe och i början på 1950-talet ska han ha tagit hand om brösten också.

1950 Syntetisk svamp börjar opereras in i syfte att förstora brösten. Men det som såg bra ut i början såg snart sämre ut: implantaten krympte och hårdnade. Operationerna för att ta bort svampen vanställde en del kvinnor. Metoden ökade också risken för cancer.

1962 Nu blir det populärt bland toplessdansöser i områdena runt San Francisco och Los Angeles att injicera silikon i brösten.

1965 Larmrapport: silikoninjektioner kan leda till allvarliga komplikationer: kroniska inflammationer, tumörliknande knölar, och skador på kroppens organ på grund av att silikonet förflyttar sig i kroppen. I dag förekommer metoden underground.

1975 Idén om att suga ut fett med kanyl beskrevs vid den här tiden av de italienska kirurgerna Arpad och Fischer.

1982 Risker med silikonimplantat skulle elimineras genom att de täcktes av polyuretanskum. 10 år senare, när 100 000 amerikanskor skaffat sig sådana implantat, kom man på att skummet kan brytas ner och skapa ett cancerogent ämne i kroppen.

1988 Dow Corning, en av de största tillverkarna av bröstimplantat i USA, stäms och tvingas betala ut 3,2 miljarder dollar till 170 000 kvinnor.

1989 Mitt under inspelningen av ”Fåfängans fyrverkeri” drabbas Melanie Griffith av fåfänga och förstorar sina bröst så att hela hennes garderob måste sys om.

Att kyssas någon i en minut bränner hela två kalorier. Nu kan du alltså klippa gymkortet itu och börja hångla med din partner istället!

När två människor kysser varandra utbyts mellan 10 000 000 till 1 000 000 000 bakterier. Mums.

Är du rädd för att bli förkyld? Då är det mindre chans att du blir smittad om du kysser någon till skillnad från att skaka hand. Nytt sätt att hälsa på, kanske?

I genomsnitt lägger en människa två veckor av sitt totala liv enbart på att kyssas och pussas.

Första gången som två män kysstes på TV var år 2000 i Tv-serien Dawson’s Creek. Det tog inte lång tid innan religiösa samfund gick i taket över händelsen.

Den kyss som har varat längst höll på i 58 timmar, 35 minuter och 58 sekunder och finns dokumenterad i Guinness Rekordbok. Snacka om kramp i tungan.

I Nevada, USA, är det olagligt för män att kyssas om de inte har skägg eller mustasch. Självklart är det ingen aktiv lag, utan något som bara hängt kvar i dess lagbok under årens gång. Men det hade nog varit ganska snopet att bli gripen av polis när man kysser sin käraste för att man saknar skägg.

Två tredjedelar av alla människor lutar huvudet till höger när de kysser en annan människa. Forskare tror att det beror på att de flesta i regel är högerhänta.

Femton år är man i genomsnitt när man får sin första riktiga kyss i Sverige.

Och vi blir friskare! Förutom lyckohormonet så stärks också immunförsvaret av att kyssas, kan lindra värk och få våra tänder friskare tack vare salivproduktionen.

Att fråga en kvinna om lov att kyssa henne är bara ett oförskämt sätt att lägga hela ansvaret på henne.