NÖDIGT OCH ONÖDIGT VETANDE 6

Bröderna Wright uppfann och flög det första flygplanet redan år 1903 – det vill säga över 100 år sedan. Det anses vara världens första ”upprätthållna och kontrollerade flygplan som är tyngre än luft”. Flygplanet, Wright Flyer, flög strax över 35 meter. Idag kan den nyaste Boeing 787 flyga runt 16 000 kilometer på en enda tank av flygbränsle.

En av de mest dödligaste flygolyckorna hände faktiskt på marken. År 1977 kolliderade två fullt lastade flygplan med totalt 600 passagerare med varandra mitt på flygbanan i det som nu kallas för ”Teneriffaolyckan”. Över 500 personer dog i den omtalade olyckan i Spanien.

Engelska är det internationella språket när det kommer till internationell flygtrafik. Alla flygledare och alla kommersiella piloter som flyger på internationella flygningar är skyldiga att prata engelska. Med andra ord är det omöjligt att flyga internationellt om du inte behärskar det engelska språket.

De flesta piloter och andrapiloter på större flygbolag är inte tillåtna att äta samma mat som passagerarna. Detta för att undvika möjligheten att matförgiftning synar hela flygbesättningen. I alla år har det tidigare florerat ryktesspridning om att piloter inte äter samma mat som passagerarna för att flygplansmaten skulle vara av för låg standard för dem, men så är alltså inte fallet.

I genomsnitt har en Boeing 747 mellan 240 till 280 kilometer elsladd installerat i sig. Men

det kanske mest intressanta är att företaget i fråga har använt sig utav illrar för att kunna dra kablar i trånga utrymmen, där människan inte har fått plats nog att göra det på egen hand.

En Boeing 767 har onekligen en rejäl motorkraft. För att förtydliga hur kraftiga motorerna faktiskt är, så suger de in lika mycket luft som det tar att blåsa upp en Good Year-luftballong – inom loppet av bara sju sekunder (!)

Normalt sett flyger ett flygplan vid en höjd på cirka 10,6 kilometer upp i luften. Om jordens storlek var lika stor som en stationär skrivbordsjordglob, skulle ett plan i den höjden flyga endast 2,5 millimeter över dess yta.


I dessa tider när vi både kan flyga till månen och klona levande varelser, är det beklagligt att någon ännu inte har uppfunnit en anordning, som automatiskt ger rätt längd på slipsen när man knyter den.


Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.

Sina första patent (av sammanlagt 355!) tog Alfred Nobel i England 1857 och

1859. Patenten var på mätapparater för gas, lufttryck och vätskor.

I början av sommaren 1863 genomförde Alfred Nobel sin första sprängning med nitroglycerin.

1864 tog han patent på både tändhatten och sättet att framställa nitroglycerin. Samma år bildade han och fadern företaget Nitroglycerin AB och köpte en gård vid Vinterviken för detta nya företag.

Vid sin död i italienska San Remo 1896 hade han en förmögenhet på 33 miljoner kronor, en nästan ofattbar summa på den tiden.

Ragnar Sohlman (Nobells assistent) beväpnade sig med en revolver, fyllde en täckt droska med pengar från bankfacket och körde hela förmögenheten till svenska konsulatet i Paris. Sedan lades pengarna i små paket och skickades diskret till Sverige, som vanliga brev. Ragnar Sohlman blev sedan en av Nobelstiftelsens grundare.

Det första Nobelpriset delades ut den 10 december 1901.

Det 8 849 m höga Mount Everest ligger på gränsen mellan Nepal och Tibet och är med ganska god marginal världens högsta berg. Bilden visar Mount Everests mäktiga nordsida, sedd från närheten av norra baslägret.

Mount Everests två vanligaste klättringsrutter är inte superbranta, utan det som är farligast på berget är vädret och höjden. Få har dött i fallolyckor jämfört med förfrysning och höjdsjuka. Vid bestigning av Mount Everest måste klättrare spendera lång tid i "dödszonen", det vill säga den höjd där syrehalten är för låg för att kroppen ska kunna återhämta sig. Mount Everest är idag vältrafikerad och det finns gott om stegar, fasta klättringslinor och guider som kan hjälpa klättrare till toppen. Men det är fortfarande ett farligt berg, något som världen påmindes om 1996 när åtta klättrare dog samma dag i en snöstorm. År 2014 dog 16 klättrare i en och samma lavin, och ännu fler dog i laviner som följde efter den stora jordbävningen i Nepal 2015. Mount Everest bestegs första gången 1953 av nepalesen Tenzing Norgay och nyzeeländaren Edmund Hillary.

Fram till 2012 hade 5 656 personer bestigit Mount everest och 223 av alla som försökt hade dött (dödskvot på 4 %).

På andra plats ligger K2 (Mount Godwin-Austen), Kina/Pakistan – med 8 611 m.ö.h.

Fram till 2012 hade 306 personer bestigit K2 och 81 av alla som försökt hade dött (dödskvot på 26 %). K2 har den näst högsta dödskvoten av bergen högre än 8 000 m (Annapurna, världens 10:e högsta berg, är dödligast med 32 % fram till 2012, främst på grund av laviner).

John Lennon föddes den 9 oktober 1940, under en flygräd mot Liverpool. Hans föräldrar gav honom mellannamnet Winston.

Lennon har också spelat in under namnet Dr Winston O'Boogie, pastor Fred Ghurkin, Fred Zimmerman, Johnny Rhythm och Mel Torment.

Efter att hans far försvann uppfostrades John av sin moster Mimi på 251 Menlove Avenue, Liverpool. Hans mor dog efter att ha blivit påkörd av en bil 1958.

Hans första band var The Quarrymen, som började karriären som en skiffle grupp på Quarry Bank School i Liverpool. Han har också varit i The Silver Beetles, Johnny and The Moondogs, The Plastic Ono Band och The Dirty Mac (med Keith Richards).

Lennon klarade inte sitt körprov förrän han var 25. Han hann inte köra mycket efter det, mest känt är kraschen med hans vita Mini på en resa till Skottland 1969.

John träffade Paul McCartney vid en kyrkostund i Woolton den 6 juli 1957. Efter Beatles splittring ansåg han Paul som "en gammal främmande fästman till mig".

Lennon var mycket kortsynt, men var generad att bära sina glasögon. Han bar kontaktlinser under större delen av sin tid i The Beatles.

När han filmade filmen How I Won The War i slutet av 1966 fick John ett par runda "granny glasögon" för sin karaktär. Efter det behöll han dom, och blev en del av Lennon bilden.

Ritualer är viktiga. Just nu är det populärt att inte vara gift. Jag är inte intresserad av att vara populär./ J Lennon.

När Jesus mormor har namnsdag är det 15 dagar kvar till jul och dags att lägga lutfisken i blöt och prova julölet – eller börja brygga det. Då är det den 9 december och Annadagen.

Namnet Anna är en grekisk form av hebreiskans channā som betyder ”nåd”. I flera språk finns ordet med betydelsen ”mamma”. Den heliga Anna var mamma till jungfru Maria – Jesus mamma enligt Bibeln.

I det gamla bondesamhället var Annadagen en viktig hållpunkt för olika julförberedelser. Det talades om ”Anna med kanna” och då syftade man på julölet. Kring ölbryggningen fanns olika traditioner. I vissa delar av landet skulle julbrygden påbörjas denna dag. I andra delar skulle bryggningen ha kommit så pass långt att ölet gick att smaka av.

Att lutfisken – den torkade fisken – skulle läggas i blöt denna dag var det dock ingen tvekan om, annars skulle den inte bli färdig lagom till jul.  Sättet att bereda lutfisken tros härstamma från Nederländerna och norra Tyskland och är känd sedan senmedeltiden.  Idag lever traditionen endast kvar i Norge (lutefisk), Sverige och Finland (finska: lipeäkala) och tillhör i de här länderna jultraditionerna.

Det finns flera myter kring julrosorna. Inom häxkonsten ansågs de ha förmåga att frambesvärja demoner. Julrosen (Helleborus niger) sägs ha fått sitt namn eftersom den första gången växte i snön där tårar från en ung flicka hade fallit. Hon grät för att hon inte hade någon gåva till Jesusbarnet i Betlehem. I grekisk mytologi använde Melampos från Pylos julrosor för att rädda kungen av Argos döttrar. Dionysos hade gjort dem galna så att de sprang nakna genom staden och skrek och grät.

Historiskt sett har julrosen använts både som medicinalväxt och för att kunna skapa kontakt med andevärlden.

Julros är inte alls besläktad med rosor utan tillhör samma familj som ranunkel.

Tänk på att för känsliga personer kan den orsaka eksem. Ha därför alltid handskar när du hanterar dina julrosor.

Den klassiskt vita julrosen – helleborus niger – är den vanligaste sorten, men det finns i många nya underarter som tagits fram. De skiljer sig något i färg och form, men är alla vackra och uppiggande under den mörka årstiden.

Julrosens, Helleborus niger, historia i Sverige är gammal. Den är känd redan från medeltiden men de första säkra fynden av att den har odlats i landet är från 1600-talet. Det svenska namnet julros fick den dock inte förrän på 1900-talet, tidigare kallade man den bland annat för nysört.


Julen, mina vänner, är inte ett datum. Den är ett sinnestillstånd.

Det finns två läger; de som säger att julmust är dryck och de som säger att påskmust är en annan. Sen har vi det andra lägret, som säger att det är samma dryck men med olika etiketter. Och all eloge till er som hävdade det sistnämnda, för det är nämligen samma dryck – men med olika etiketter bara. Apotekarnes har sålt Årsmust tidigare, en något mörkare must. Den bytte 2019 namn till Vintermust, vilket ledde till uppror hos högerdrivna sidor på sociala medier, då man trodde att man ersatt julmust med vintermust, vilket alltså var väldigt felaktigt och bara blev ett propagandaverktyg för högerextrema.

Sverige resulterar julmustens popularitet i att försäljningen av andra läskedrycker minskar med omkring 50% under december varje år (uppgifterna är dock från 1999). Coca-Cola har på olika sätt försökt öka sin försäljning kring jul. Flera gånger har man, utan resultat, försökt köpa rättigheterna till det hemliga julmustreceptet. År 1995 sade Coca-Cola upp alla sina avtal med Pripps, eftersom Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på att sälja mer Coca-Cola under december på bekostnad av bland annat julmust.

Julmusten kom till under tidigt 1920-tal då nykterhetsrörelserna ville komma på en ny dryck som skulle ersätta ölen till jul. Det är därför man finner både humle och malt i denna traditionella dryck. 

Enligt bryggeriet Carlsberg, som också förser oss människor med en sån där god öl, konsumerar vi svenskar ungefär 40 000 000 liter julmust bara under december månad. Detta kan jämföras med de cirka 5 000 000 liter glögg vi dricker varje år. Du kan ju själv föreställa dig hur många toalettbesök det blir.

Julmusten föddes i ett laboratorium i Berlin, dit den svenske läskfabrikören och nykteristen Robert Roberts i början av 1900-talet hade skickat sin son Harry för att studera kemi.

På Systembolaget säljs Dufvenkrooks julmust som kallas för halvtorr och marknadsförs för att vara mindre söt. Det kan dock tyckas väldigt märkligt, eftersom den enligt näringsdeklarationen innehåller precis lika mycket socker som Apotekarnes julmust. 


Vörtbröd har vi ätit i Sverige, och i vissa delar av Finland, sedan 1600-talet. Vört, pomerans, anis, kryddnejlika, ingefära och fänkål är de kryddor som ger brödet sin speciella smakkaraktär, liksom vörten som gett brödet sitt namn. Kardemumma och kanel kan också ingå i receptet. I södra Sverige smaksätts vörtbrödet även med russin.

Vört är en restprodukt som fås vid ölbryggning. Förr i tiden var det främst till jul, påsk och i samband med skördefesten i september som öl bryggdes och i det gamla bondesamhället togs allt ätbart tillvara. Så det var naturligt att vörtbröd traditionellt serverades vid dessa högtider.

Vörtbrödet blev populärt bland annat för sin karakteristiska kryddning och sötma från skållning och vört. Det var först när vi i slutet av 1800-talet började odla sockerbetor och därmed fick mer allmän tillgång till sirap, som bröden sötades. Också det ett skäl till vörtbrödets populäritet eftersom man till vardags framför allt åt osötade bröd.

Vi äter ca 3,1 miljoner vörtbröd under året av dem säljs 76 % till jul. Den siffran gäller dock bara det bröd som säljs i livsmedelsbutik och innefattar inte det bröd som köps i det lokala bageriet eller det man bakar själv.

Dopp i grytan är den rätt som endast äts till jul. Rätten har anor sedan medeltiden då man fastade ända fram till midnatt mellan julafton och juldagen. Men att doppa bröd i skinkspad ansågs inte bryta fastan.

Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

Fastan bröts först på juldagen (längre fram i tiden troligen på julaftonskvällen) då man äntligen fick frossa i kött av olika slag. För de flesta i det gamla bondesamhället var dessa dagar årets högtidligaste.

Under decennierna runt sekelskiftet 1900 förstärktes hemtrevnadsidealet och därmed önskan om den perfekta julen. Huvudrätter som lutfisk, dopp i grytan och gröt var redan traditionella vid det här laget, men nu började husmodern duka fram allt fler dekorerade och pyntade smårätter på julbordet. Inspirationen kom från borgerliga matsalar och restaurangmiljöer, och det är nu som ”Fanny & Alexander-julen” tar form som ideal för en äkta jul i hemmet.

Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

Strax efter första världskriget började det kommersiella julbordet serveras på restaurangerna en eller ett par söndagar före jul.

De äldsta kakorna och bakverken som ännu bakas i vår tid är nog de s.k. klenäterna. De är en julkaka som friteras i olja men förr använde man flytande ister eller nöttalg. Klenäten har anor från i alla fall 1400-talet och den sockras lätt när den är färdig. En annan fin julkaka från ungefär samma tid är struvan. Även den friteras och serveras med socker på. Båda de här kakorna är bra exempel på att i äldre tid så hade man stora bakugnar som bara eldades varma vid några få tillfällen på året då matbrödet bakades. Så om man skulle baka finare kakor vid andra tillfällen var det enklare att fritera dem i en gryta över öppen eld. På 1600- och 1700-talet blir järnet billigare och det påverkar det söta brödets historia. Först tar man fram gorånsjärn och bakar vad vi idag kallar för rullrån. En fin kaka, inte minst till desserter. Men nu kommer också bakplåtarna som är viktiga för att kunna baka småbröd.

Nyheten på 1700-talet var formar av plåt. Små veckade bakformar för mandelmusslor, större veckade eller släta för runda sockerkakor. Fyrkantiga formar användes för fruktkakor av den typ som vi kanske idag förknippar mest med engelsk fruktkaka. De var mycket exklusiva då smeten bestod av mandlar, nötter, torra dadlar och fikon från Medelhavsområdet. Fruktkakan hade sin givna plats på konfektbordet som avslutade alla större banketter och festmåltider under Stormaktstiden och framåt. De kan återfinnas ännu i vår tid på julens gottebord och är alltså en tradition sedan tre, fyra hundra år tillbaka i tiden.

På det senare 1700-talet kommer finare och lättare mandelkakor som gärna serverades till vitt vin som tyska Moselviner eller den nya Champagnen. Hade man inga småkakor räknades både våfflor och pannkakor vid den här tiden till de finare desserterna som kunde serveras till vin.   

Under 1800-talets början invandrar många konditorier från bl.a. Tyskland och de öppnade serveringar och schweizerier där tidens modelejon åt bakverk och till dem drack man fina bärlikörer.

Senare skapades det vardagliga kafferepet med sju sorters kakor. Bakboken med samma namn kom 1945 och är Sveriges mest sålda bok efter Bibeln.

Vintersolståndet infaller den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln infaller vintersolståndet den 22 december.

År 2047 är det sista året det här seklet med vintersolstånd den 22 december. Därefter är det alltid den 21 december som gäller fram till 2084 då vintersolståndet kommer att infalla redan den 20 december under skottår.

Den 21 december 2018 börjar vintern enligt kalendern, dvs. den astronomiska vintern. Den meteorologiska vinterperioden började redan den 1 december, dvs. för statistikens skull sammanfattar man de tre månaderna december, januari och februari till vintermånaderna.

Vid vintersolstånd lutar jordens södra halvklot mest fördelaktig mot solen, vid sommarsolstånd är det tvärtom – då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktig mot solen.

I Stockholm kommer dagen endast att vara sex timmar, fyra minuter och 52 sekunder lång.

Vintersolståndet infaller Kl. 11.02.

Egentligen var julsången Bjällerklang (Jingle Bells) skriven för Thanksgiving och inte för julen. Sången skrevs 1857 av James Lord Pierpont och hade från början titeln ”One Horse Open Sleigh”.

I Tyskland, Polen och Ukraina blir man väldigt glad om man hittar ett spindelnät i julgranen. Det betyder nämligen tur. Enligt en legend var det en spindel som vävde en filt till Jesus i krubban. Enligt en annan sägen kan spindelnät i granen bli till guld eller silver när det rörs av solljus.

Visste du att den första artificiella julgranen inte alls var av plast? Den var gjord av gåsfjädrar som hade färgats gröna. Den första konstgjorda granen togs fram i Tyskland i mitten av 1800-talet.

Julskinkan historia går tillbaka till förkristen tid, men det var först under 1700-talet som skinkan blev en vanligt förekommande del av julfirandet. 

Adventsstjärnan kommer, som så många andra av våra jultraditioner, från Tyskland. 1912 dök adventsstjärnan upp i Sverige, men sitt folkliga genombrott fick den först under 1940-talet

Seden att tända ett ljus vid varje adventssöndag kom till Sverige under 1800-talet och under 1920-talet började adventsljusstaken bli ett vanligt förekommande inslag i det svenska julfirandet.

I Sverige har man ätit pepparkakor åtminstone sedan 1300-talet, då de bland annat serverades på Magnus Erikssons kungabröllop. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor och såldes sedan på apotek som medicin för diverse åkommor.

Julklappar har delats ut i Sverige sedan 1600-talet, då seden innebar att givaren högljutt knackade på mottagarens dörr eller fönster, snabbt kastade in sin gåva, och sedan sprang från platsen. Det är i knackningen, eller klappen, på dörren som ordet julklapp har sitt ursprung.

Traditionen att fira midnattsmässa har länge varit populär i katolska länder och importerades under 80-talet till Sverige.

Att grönkål har ätits i Sverige i många år är känt sedan länge. Grönkålen fanns i Sverige redan på 1300-talet och förmodligen tidigare än så. Redan då talade man om kålgårdar som var vanliga både på landet och inne i städerna.

På 1800-talet sökte sig många fattiga hallänningar till norra Tyskland för arbete. Här fanns det ett stort matintresse för grönkålen. Det sägs att när de återvände hem tog de med sig intresset för grönkålen och skapade nya matvanor med, den än idag uppskattade, råvaran. Att grönkålen även kunde odlas i Halland, och hade gjorts det i många år, hjälpte till att stärka traditionen.

Grönkålen har länge associerats med rätten långkål som hör hemma på det halländska julbordet. Alla har sin egna speciella "touch" på hur långkålen ska lagas. Men i regel är det grönkålsblad som kokas i skinkspad (från julskinkan) varefter de stuvas och smaksätts med sirap.

Idag hittar du däremot grönkål i alla möjliga rätter och tilltugg. I allt från smoothies och sallader till chips och knäckebröd. De senaste åren har grönkålen kommit att bli allt mer populär där många av dess hälsofördelar ofta lyfts fram. Ofta benämns den numera som "supergrönsaken" eller en "superfood".

Den 28 december var det Menlösa barns dag, eller Värnlösa barns dag som det står i almanackan numera.

Innebörden kommer av de händelser som ägde rum när kung Herodes beslöt sig för att döda det nyfödda Jesusbarnet, och beordrade att alla pojkar under två års ålder i Betlehem med omnejd skulle sökas upp och dödas. Exakt hur många små pojkar som föll offer för kung Herodes blodiga order vet vi inte. Men det var en stor tragedi vars minne har fortsatt att eka in i vår tid vid en särskild dag på året.

Dagen i almanackan kan få oss att fundera över vilka som är de värnlösa barnen i vårt samhälle i dag? Samhället i vår tid är på många sätt olikt det som skildras i händelserna kring Jesu födelse. Vi har ingen Herodes som avlägger dödsdomar över tvååriga pojkar av rädsla för konkurrens om kungatronen, i stället har vi mänskliga rättigheter att förhålla oss till som ett skydd för alla människor. Däremot är människovärdet något som fortfarande berövas vissa människor även i vårt land i dag, och det gäller inte sällan de som redan är minst, svagast och mest utsatta.

Kanske kan en dag som denna bli mer än en parentes i almanackan, mer än en dag bland andra dagar som vi snabbt bläddrar förbi? Kanske kan den bli en ständig och viktig påminnelse om att allt tal om mänskliga rättigheter och att varje människa har ett okränkbart människovärde, faktiskt också kräver att vi efterlever de fina orden och annars riskerar att förvandla dem till floskler utan verklig förankring och mening?

Vad är en statist egentligen? Enkelt förklarat är en statist en person som arbetar framför kameran med i bakgrunden. Man skulle kunna säga att en statist är grunden av en filmscen. Självklart står handling och huvudrollsinnehavaren i fokus under en film men dessa skulle inte kunna berätta en historia utan statister. Du kanske inte tänker på det men även filmer med väldigt låg budget har statister, till och med i kortfilmer så tänker man på statister. Anledningen är att statister är så pass viktiga att man helt enkelt inte kan bortse ifrån dem. Statisterna utgör i princip hela filmen, från stämningen och bakgrunden till situationen.

Eftersom statistens roll är så pass viktig så kan många skapa en karriär som professionell statist. Precis som vissa skådespelare skapar en karriär kring reklamfilm så kan många göra detsamma fast som statist, självklart är arvodet kanske inte lika stort men produktionerna är desto fler och man säger att ombyte förnöjer.

Många säger att behovet av statister har minskat men det är inte hela sanningen. Behovet av stora grupper av statister har defitivit minskat men det är kanske inte där man vill vara som statist ändå. En statist som vi skriver om här är någon som syns i bild och som kanske även har en del av historien att göra. Tekniken gör att stora grupper av soldater i ett slag inte behövs i samma utsträckning men att de enskilda soldaterna eller de personer som rör sig kring huvudrollsinnehavarna blir då desto mer värdefulla. De som är ansvariga i en filmproduktion blir mer och mer intresserade av att skapa mindre historier i filmen och där har du som statist ett stor möjlighet att synas och ge värde.

Att jobba som statist är något som lockar många, för visst vore det väl kul att vara med i en film eller i ett tv-program? Dessutom behövs inga särskilda förkunskaper alls för att jobba som statist och många av de produktionsbolag som söker statister letar efter just så vanliga personer för detta jobb som möjligt. Även om de flesta statistjobb inte kommer att göra dig rik direkt, innebär de ändå ett visst extra klirr i kassan, så att ägna sig åt detta är även en bra av rent ekonomiska skäl.

Nyår förknippas av många med en nystart och så har det troligen varit sedan urminnes tider. Men vad många inte vet är att nyårsfirandet inte alltid sett ut eller firats så som det gör idag.

Det är svårt att säga hur länge vi har firat nyår i Norden. Troligen var midvinterblotet och nyår ursprungligen samma högtid, som sedan utvecklades till julfirandet. Det är dock möjligt att midvinterblotet firades i mitten av januari, som då ansågs vara mitt i vintern. Men det går inte att veta helt säkert om detta stämmer fullt ut, då det inte finns några konkreta källor att hänvisa till.

Troligen är nyår den högtid som har firats längst, även om nyårsafton inte alltid infallit på samma dag som det idag firas på. Redan på 2000-talet före Kristus firades nyårsafton i det gamla Babylon. Då inföll firandet runt 23 mars eftersom att det gamla året ansågs sluta då och det nya började, och anledningen till det var att det då var dags för vårsådden.

I romarriket fortsatte den babyloniska traditionen med att fira nyår, men många kejsare valde att flytta datumet. Den som slutligen fastställde att nyårsafton skulle firas 31 december var ingen mindre än Julius Caesar.

Smällarna och fyrverkeripjäserna som många köper till nyår har gamla rötter. Förr trodde folk nämligen att höga ljud kunde skrämma bort onda andar, och därifrån utvecklades traditionen med raketer.

Sylvester har namnsdag på nyårsafton. Sylvester I var påve mellan år 314 och 335, och avled 31 december, som inte var nyårsafton då. Eftersom datumet sedermera blev nyårsafton kallas nyårsafton i många länder för Sankt Sylvesters dag. Så är det bland annat i Frankrike, Israel, Bosnien och Rumänien.  

Än idag finns det många nyår som inte firas 31 december. De afghanska, tadzjikiska, azerbajdzjanska, kurdiska och iranska nyårsfirandena firas på vårdagjämningen, och högtidlighåller livets pånyttfödelse.

Forskning visar inget direkt samband mellan varm sommar och kall vinter, det är bara en myt. Däremot kan svaga positiva samband finnas mellan vinter och sommar. Ett flertal år har en mild vinter följts av en varm sommar och en kall vinter av en kylig sommar.

Snö är is, det vill säga vatten som frusit igen. Snöflingor bildas genom iskristaller som klumpas ihop när de färdas ner mot marken från molnen.

En iskristall är hexagonformad och inte större än någon millimeter. Den innehåller miljarder vattenmolekyler och växer när den passerar genom kall luft.

Ett officiellt köldrekord i Sverige ligger på -52,6 °C och mättes den 2. februari 1966 i Vuoggatjålme i Norrland.

I de länder där ett subtropiskt- eller polarklimat finns (som för oss här i Sverige), dör cirka dubbelt så många människor under vinterperiod jämfört med när sommarhettan slår till. Den främsta anledningen är dess kyla och olyckor som sker på de hala vägarna.

Även om det här kan verka verkar totalt bakvänt, så är jorden faktiskt som allra närmast solen i december, även om vintersolståndet är den kortaste dagen på året. Om allt hade varit logiskt borde det ha varit som varmast när jorden står närmast solen – men icke!

Forskare har kommit fram till att det faller åtminstone en septiljon snöflingor från våra moln världen över under vinterperioden. Det kan tänkas låta väldigt mycket – och ja, det är det. En septiljon är en etta följt av 24 nollor nämligen. I snitt faller en snöflinga i cirka 5 km/h.

En insekt som finns på Nya Zeeland och kallas för Weta (se bild nedanför) fryser helt fast när temperaturen sjunker under vintern. Men när temperaturen blir mildare igen återställer sig insekten till ett åter normalt läge, tinar upp och återupptar sina aktiviteter.

Snö ser vitfärgat ut i våra ögon eftersom det är ett gäng individuella iskristaller som arrangerar tillsammans. När ljuset träffar snön, studsar det runt iskristallerna och en ”färg” skapas av alla frekvenser i det synliga spektra, som kombineras i lika hög grad som vitt. Medan snön är vit – som vi ser den – är enskilda iskristaller faktiskt egentligen genomskinliga.

Ympning – en förlaga till vaccinen

Inokulering, även kallat variolation eller ympning, är en metod för att göra människor immuna mot en sjukdom genom att utsätta dem för en mindre dos av den. Eftersom man visste att den som varit sjuk i smittkoppor inte kunde bli smittad en andra gång satte man på 1000-talet i Kina i system att ympa in sjukdomen på människor för att de skulle slippa bli svårt sjuka.

Detta gjorde man genom att man tog sekret från smittkoppor och rispade in det i huden på mottagaren. För det mesta utlöste detta en mild variant av sjukdomen som gjorde att mottagaren sedan blev immun. Metoden var dock riskfylld, och en del av dem som ympades med smittkoppor dog. Men på det stora hela gjorde metoden med ympning ändå att färre människor blev svårt sjuka och dog i smittkoppor.

Den engelske läkaren Edward Jenner är dock den som brukar lyftas fram som den som uppfann det första vaccinet. Inspirerad av kunskaperna kring ympning, och med vetskapen att den som haft kokoppor inte kunde få smittkoppor, odlade han fram ett medel från kokoppor som han döpte till just vaccin (efter sjukdomen kokoppor som på latin heter vaccinia).

1796 vaccinerade Jenner sin första patient, en åttaårig pojke som han sedan efter några månader utsatte för smittkoppsvirus. Pojken blev inte sjuk, och därmed ansågs att det för första gången fanns ett vetenskapligt belagt bevis för att vaccin av kokoppor gav immunitet mot smittkoppor. Bonden Jester fick dock senare i livet ett officiellt erkännande av Jenner-sällskapet i London att han faktiskt var den förste som givit “vaccin” och även lämnat ett fullgott bevis på att det gav immunitet.

Den som först tog fram vaccin som bestod av försvagade antigener från samma sjukdom som den gav immunitet mot var Louis Pasteur. På 1880-talet tog han bland annat fram vaccin mot rabies och mjältbrand. 

Vi får färdas tillbaka till Persien under 900-talet. Redan där och då finns noteringar om marsipan. Själva ordet har vi lånat från Tyskland (även om det är ett persiskt ord i grunden). Första gången ordet ”marsipan” finns dokumenterat hos oss i Sverige är så tidigt som år 1524. Den söta bakdetaljen färdes till vårt rike med hjälp av korstågen.

I Italien sägs det att en venetiansk bagardotter, någon gång under medeltiden, hjäpte sin far med att skålla och och hacka mandel till en stor deg. Flickan var förälskad och gick i sina egna tankar och råkade därför använda på tok för mycket mandel. Hennes far blev rasande då han upptäckte misstaget. Medan han skällde och gestikulerade stoppade han en bit deg i munnen och blev plötsligt eftertänksam. Aldrig hade han smakat något så gott. Den råa degen skars i bitar och såldes med stor framgång. Marsipanbrödet hade sett dagens ljus. Bagaren kallad den för Marcus bröd enligt stadens skyddshelgon St Marcus, på latin blev det marcipani.

I Tyskland finns det en historia om en tysk kock som hade ryktet att det sades vara han som tillverka den första marsipanen. Under 1700-talet arbetade han för en rik man som, inför en stor fest, bad kocken att förebereda en läcker dessert. Kocken som var en initiativrik person lät några kökspojkar skålla och hacka mandel i mängder. Därefter tillsatte kocken lite socker, så att han fick till en deg. Degen skars i små bitar och serverades. Detta gjorde succé på festen. Kocken hete Franz Marcip och uppkallade desserten efter sig själv. När han på ålderns höst återvende hem till sin hemstad Lübeck så startade han en Marcipanfabrik.

I den medeltida staden Leipzig - år 1701 - påstods det att man skulle ge en marsipantårta eller kaka som dopgåva. Främst bland de rika skulle en utvald gudfar eller gudmor ge en marsipangåva som kostade mellan 1-2 riksdaler. I hantverksfamiljerna och i de lägre klasserna hos befolkningen blev det helt enkelt förbjudet att köpa marsipan eftersom det var alldeles för dyrt för dem.


Att julen i Sverige varar till tjugondag Knut (13 januari) beror på att den svenska kyrkan på 1600-talet ville förlänga julfirandet och därmed la de till en vecka.

Julen är förmodligen den största högtiden i Sverige. Alltså är det inget större fel i att vi firar av den ordentligt och håller på i åtminstone tjugo dagar – ända fram till 13 januari som i almanacka kallas tjugondag jul och Knut har namnsdag.

Men vilken dag är egentligen Knutdagen och när tar julen slut? I de allra flesta länder i världen som firar jul är julen avslutad i och med trettonhelgen (6 januari). I svenska almanackor – fram till 1600- och 1700-talet – var det 7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just den dagen i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Frågan om varför julen förlängdes en vecka under 1600-talet kan ges olika svar.

En möjlighet /…/ är att man på så vis ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot – sin största fest under året. Men man har också velat göra tjugondagen till en sk oktav till trettondagen. I katolsk medeltid firade man nämligen icke sällan en sorts eftersläckning en vecka efter en stor helgdag.

Problemet med den förklaringen är att vi inte har en aning om när det förkristna midvinterblotet hölls. Det kan har varit i december, i slutet av januari och även så långt som in i februari.


Det finns cirka 7000 registrerade tulpansorter

Tulpaner finns naturligt i alla färger utom blått

Den växer vilt på olika ställen runt om i Asien – framförallt runt om Kazakstan. 

Det var i slutet på 60 talet som vi började köpa tulpaner i buntar i mataffärerna.

Tulpaner har skapat stor hysteri – framförallt på 1600-talet i Holland. Då kunde en tulpanlök av sorten ”Semper Augustus” som är fint polkarandig, kosta motsvarande 120 000 kr.

Den fick sitt namn genom att sultanerna i Turkiet bar en tulpan i sin turban. Tulipan betyder nämligen turban på persiska.

Den kom till oss här i norden någon gång kring 1650-talet och blev snabbt en statussymbol kring botanikerna.

Sverige är det land som konsumerar flest tulpaner i världen per invånare– cirka 150 miljoner st under den cirka 4 månader långa säsongen.

De tulpaner vi ska handla som snittblommor planteras på hösten och sätts i kylar – när det är dags att driva fram dem plockas de ut från kylan och på cirka tre veckor utvecklas löken till en fin frisk tulpan redo att skördas.

Blomsterparken Keukenhof som ligger utanför Amsterdam, har cirka en miljon besökare per år. Kan tilläggas att den har öppet två månader om året. Men där är så fint – ett måste för varje tulpanälskare att besöka någon gång i livet! Alla bilderna jag bjuder på idag tog jag när jag var där – där finns en tulpansort för alla!

Kapitolium (engelska: The United States Capitol eller bara The Capitol) är USA:s parlamentsbyggnad och ligger på Capitol Hill inom United States Capitol Complex i Washington D.C i USA, i östra änden av The National Mall. Det är säte för USA:s kongress. Byggnaden är framför allt känd för sin stora vita dom, som är placerad ovanför rotundan. Senatskammaren finns i byggnadens norra flygel och Representanthusets plenisal ligger i den södra.

Kapitolium ritades av William Thornton och påbörjades 1773. Kapitoliums ursprungliga dom färdigställdes 1824 efter Bostonarkitekten Charles Bulfinchs ritningar. Bulfinchdomen var av trä täckt med koppar och med ett ljusinsläpp. Under 1850-talet ansågs kupolen vara för liten i förhållande till det i övrigt väsentligt utbyggda Kapitolium. Träkonstruktionen var också brandfarlig, och krävde konstant underhåll.

Thomas U. Walter ansvarade för utbyggnaden av Kapitolium. och ritade en skiss till en ny dom, som baserades på gjutjärn med kolonnerpilastrar, ett stort antal fönster, och över alltsammans en staty. Skissen var bara ett förslag till hur en ny kupol skulle kunna se ut, men antogs direkt. Anslagsförfarandet gick osedvanligt snabbt, och utan utskottsförhör kunde en order läggas i mars 1855.

Kapitolium har fått sitt namn från Roms kulle Capitolium. Under antiken sågs den med sitt Jupitertemplet som ett religiöst centrum, och liknande helgedomar runt om i Romerska riket gavs också namnet Capitolium. Detta var grunden till att folkrepresentationens centralbyggnad i USA och andra delstater långt senare gavs samma namn (engelska: Capitol). Hela stadsdistriktet i Washington går under namnet Capitol Hill ('Kapitoliekullen'), vilket även är en folklig omskrivning för USA:s kongress. På svenska förekommer båda skrivsätten Kapitolium och Capitolium.

Det stora, runda rummet som täcks av en kupol mäter 29 meter i diameter och sträcker sig till en höjd på hela 55 meter.