Storbritannien eliminerade praktiskt taget salmonella genom att vaccinera kycklingar USA har dock vägrat att ge sådana vaccinationer, trots de erkända framsteg som skett på de brittiska öarna. 

Smittkoppor är den första och enda sjukdomen som någonsin har utrotats helt och hållet. Smittkoppor finns nu bara i laboratorier med hög säkerhet i Ryssland. Sjukdomen förklarades utrotad redan 1980 av WHO.

Och apropå smittkoppor; trots motstånd från den kontinentala kongressen i USA beordrade George Washington under det amerikanska revolutionskriget vaccination av totalt 40 000 soldater från smittkoppor, vilket minskade infektionsgraden från 17% till 1%.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har antal fall av mässlingen ökat med cirka 30% i världen, vilket delvis tillskrivs på grund av ett ökat vaccinationsmotstånd. 

Motstånd mot vaccinationer har en lång historia bakom sig. Redan 1871 organiserade oroliga föräldrar i staden Leicester en protest mot smittkoppsvaccinationen, som ledde till att den obligatoriska vaccinationen i Storbritannien avskaffades. Tio år efter att Storbritannien avskaffade obligatorisk vaccination, uppstod ett utbrott som ledde till att ett antal tonåringar fick olika och sällsynta sjukdomar. De drabbade tonåringarna var inte vaccinerade.

Den välbekanta Raggedy Ann-dockan – som du säkert känner igen från dina sjukhusbesök som yngre – användes som en symbol för barn som skadades av uteblivande vaccinationer av antivaccinationsrörelsen i början på 1900-talet.

Enligt amerikansk lagstiftning kan dess militärpersonal få vaccinationer som inte är tillgängliga för allmänheten, såsom Adenovirusvaccinet. Lagen är dock främst till för att skydda sin militära personal i krigstider.

Det klassiska influensaviruset kan vara dödligt för barn med andra redan existerande medicinska tillstånd. En nyligen genomförd studie visade att influensavaccinationen minskade hotet en influensarelaterad död för dessa barn med hela 51%.

Förvånansvärt nog finns nästan ingenting skrivet i Sverige om munskydd i ett historiskt perspektiv. Den senaste skrift som nämner munskydd är från 1959 och säger endast att de efter användandet ska läggas i en hink med ett lock som kan manövreras med fotpedal

Mer information ger Berthold Carlsson i sina minnen från sin tid som kirurg hos Karl Gustaf Lennander i Uppsala 1892–1895 [2]. Han beskriver mycket utförligt den omständliga handtvätt som föregick operationerna, men skriver helt kort: »Som munskydd användes en gaslapp bunden med ett band runt huvudet ovan öronen och med ett under hakan«. Man förstår av detta att munskydd vanligtvis användes; Lennander själv kunde dock inte bära munskydd, eftersom han hade ett svårt hjärtfel som gjorde att andningen försvårades alltför mycket.

På det berömda fotografi som visar när Lennander tar bort en pistolkula i bakre delen av skallen på en patient har varken operatören, professor Salomon Eberhard Henschen, som står bakom honom eller den assisterande underläkaren munskydd. Lennander hade inte ens handskar. En viktig funktion för munskydd på den tiden uppges ha varit att förhindra att matrester som fastnat i skägget skulle falla ner i såret.

Den äldsta kända beskrivningen av hur man skulle skydda sig mot pesten kommer från Montpellier 1348 och gäller digerdöden. Läkaren där är medveten om att smittan är luftburen och anbefaller att man ska hålla en svamp fuktad i vinäger för näsa och mun när man är nära den sjuke. Egendomligt nog skulle vinäger bara användas i varmt väder – var det kallt skulle man andas in vissa kryddor

Under 1500-talet började man använda speciella masker som var försedda med en näbb där det låg aromatiska kryddor. Masken var inte tänkt att skydda mot bakterier eller virus (som man då inte kände till) utan i stället skrämma de onda makter som hotade.

Under spanska sjukan för hundra år sedan, liksom nu under coronapandemin, har världens länder intagit olika positioner i frågan. Vem som har rätt kanske vi får svar på när den nuvarande pandemin gått över.

Somliga virus gör oss sjuka, andra är harmlösa fripassagerare och vissa spelar en viktig roll i ekosystem. Dessutom kan de göra medicinsk nytta och möjligen bli ett vapen mot multiresistenta bakterier. Imponerande av något som är så litet att det inte ens lever på riktigt!

Virus är världens minsta och antagligen vanligaste livsform – om vi tillåter oss en generös tolkning av ordet ”livsform”. Virus stämmer inte helt med vår definition av liv, men påminner samtidigt för mycket om liv för att kunna beskrivas som död materia. De är något mitt emellan. Ett stycke genetisk kod, utan egen cell och ämnesomsättning, men med förmåga att föröka sig, utvecklas och sprida sig över världen.

Virus är runt 100 till 1 000 gånger mindre än bakterier och det dröjde till 1930-talet innan de upptäcktes. Då uppfanns elektronmikroskopet som är betydligt starkare än ljusmikroskop.

 Innan dess visste man att det fanns någonting, en sorts smitta som fanns kvar efter att alla bakterier filtrerats bort, men man visste inte vad den bestod i.

Framgångsrika behandlingar mot virus har funnits betydligt längre än kunskapen om virus. Det första vaccinet, riktat mot virussjukdomen smittkoppor, började användas för mer än 200 år sedan, efter att läkaren Edward Jenner visat att personer som utsatts för kokoppssmitta blev immuna mot smittkoppor. Innan dess hade vaccinliknande metoder, variolisation, använts för samma ändamål i hundratals år i bland annat Kina och Indien.

Nästan två sekler efter Jenners experiment blev smittkopporna den första sjukdom som människan lyckats utrota. Segern utropades officiellt av världshälsoorganisationen WHO 1980. Det sista svenska smittkoppsutbrottet inträffade 1963.

Det finns väldigt många virus i världen. Bara en liten del av dem infekterar människor, och av dessa är det bara en liten del som gör oss sjuka. Men det är förstås mest dem som det har forskats om – samt i viss utsträckning virus som drabbar viktiga husdjur och grödor. Resten av världens virus vet vi fortfarande rätt lite om.

År 1711 fick de svenska jordemödrarna sitt första reglemente. Där fastslogs att de skulle vara utbildade för att få praktisera sina kunskaper. Men barnmorskan har en mycket längre historia än så.

Endast i få kulturer föder kvinnan ensam. I så gott som alla tider och på alla platser har andra kvinnor samlats för att bistå den blivande modern under den riskabla och smärtsamma födelseprocessen. 

I det svenska bondesamhället ansågs det hedervärt att få hjälpa till vid en förlossning. Det var en uppgift som förenade kvinnorna och där social status inte gjorde någon åtskillnad – hertiginnor och enkla bondhustrur kunde arbeta sida vid sida.

Ju fler de församlade kvinnorna var, desto större var också den samlade kunskapen i en tid då läroböcker inte fanns. Om en risksituation uppstod kanske någon i rummet hade erfarenhet av en liknande situation och visste på råd.

Det är i denna uråldriga kvinnogemenskap som barnmorskeyrket har sina rötter. Ursprungligen bar hon namn som hjälpgumma, närkvinna, jordgumma, jordemor, ljusmor, eller helt enkelt Mor-Nödvändig. 

Den traditionella jordemodern var en rituell expert som förstod sig på naturen och kunde tyda det fördolda. Hon skulle ha ”konstförståndiga händer”, ha fött egna barn och vara gift eller änka. Ofta gick yrket i arv från mor till dotter.

Jordemor kunde också besvärjelser och böner som betvingade onda makter under den farofyllda vägen till moderskapet. Ritualerna kanaliserade rädsla och ångest under förlossningen. Besvärjelserna innehöll ofta uttryck som bända isär, klyva och låsa upp.

Den första kyrkoordning som rörde jordgummorna är från år 1571. Den följdes av en lag år 1686, där jordemodern fick rätt att nöddöpa en nyfödd om hon såg att barnet inte skulle överleva.

Eftersom mänskligheten utan tvekan har lagat kött sedan upptäckten av eld, är det omöjligt att peka på någon person eller kultur som "uppfann" grillmetoden för matlagning. Inte heller vet vi när det exakt uppfanns. Vi kan dock se till flera länder och kulturer, från vilka grillen sannolikt får sina rötter, som 1800-talets USA eller Karibien. 

Men dagens bakgårdsgrillar har Ellsworth BA Zwoyer från Pennsylvania att tacka för att de gjorde deras liv mycket enklare. 1897 patenterade Zwoyer en design för kolbriketter och byggde till och med flera anläggningar efter första världskriget för att producera dessa komprimerade kvadrater av trämassa. Hans historia överskuggas dock av  Henry Ford , som i början av 1920-talet letade efter ett sätt att återanvända träskrot och sågspån från sina modell T-monteringslinjer. Han fängslade tekniken för att starta ett briketttillverkningsföretag, som drivs av hans kompis Edward G. Kingsford. Resten är historia.

Florence Nightingale föddes i Florens, Italien den 12 maj 1820 och uppkallades efter staden hon föddes i. Hon var dotter till det förmögna engelska paret William Edward Shore/Nightingale och Frances 'Fanny' Smith.

Föräldrarna hade rest runt i Europa i två år på sin smekmånad och i Neapel föddes deras första dotter, Parthenope, (grekiska namnet för Neapel) och året efter kom Florence.

Florence mor sägs ha varit en dominerade kvinna med enda målet att få henne bortgift med en bra man, och hon blev därför mycket upprörd när dottern tackade nej till flera bra giftermålsanbud.

Vid 25 års ålder (1845) berättade Florence att hon ville bli sjuksköterska. Hennes föräldrar var helt emot idén eftersom yrket förknippades med alkoholism och prostitution och de vägrade att gå med på hennes önskan.

1851 återvände hon till Kaiserswerth där hon gick igenom en tre månaders vårdutbildning vilket möjliggjorde att hon 1853 fick en tjänst som föreståndare på ett vårdhem för rika sjuka kvinnor i London.

I Krim kallades Florence för 'the lady in Chief' och även 'Lady with the lamp' (damen med lampan) eftersom hon brukade gå runt på nätterna och titta till de sjuka. Alla hennes förbättringar gjorde att dödligheten minskade från 50-60 % till endast 2 %. Introduktionen av kvinnliga sjuksköterskor på militärsjukhusen blev en oerhörd succé.

Senare i livet (1895) blev hon blind och strax därefter behövde hon själv sjukvård på heltid och från 1896 var hon helt invalidiserad och sängliggande men levde femton år till innan hon gick bort den 13 augusti 1910 i London, 90 år gammal.

Vad skulle vi ta oss till i dagens läge, utan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ?!?

Handduksdagen eller Towel Day är en dag som firas till minne av författaren Douglas Adams. Den infaller den 25 maj varje år och firades första gången 2001, två veckor efter författarens död.

Högtiden firas genom att man bär med sig en handduk hela dagen, vart man än går.

Namnet på högtidsdagen kommer sig av att handdukar är ett viktigt inslag i Adams science fiction-serie Liftarens guide till galaxen; exempelvis betonas vikten att alltid ha med sig en handduk för att bofasta då antar att man haft allt annat nödvändigt bagage, men blivit av med det varför den bofaste då lånar ut lite vad som helst till liftaren, samt att handduken kan användas för att torka sig med, som segel till en liten flotte och till många andra viktiga saker.

Ett citat från kapitel tre i Douglas Adams bok Liftarens guide till galaxen beskriver hur viktig handduken är:

En handduk, står det, är utan all konkurrens det mest användbara föremål den interstelläre liftaren kan ha med sig. Å ena sidan har den stort praktiskt värde – man kan svepa den om sig när man reser över Jaglan Betas kalla månar, man kan ha den under sig när man ligger i marmorsanden i Santraginus V:s soldränkta stränder och inandas de mättade ångorna från havet, man kan dra den över sig när man sover en natt under de röda stjärnor som lyser så starkt över Kakrafoons ökenland, använda den som segel på en liten flotte nedför den väldiga, långsamma floden Moth, doppa den i vatten och använda den som tillhygge i slagsmål, svepa den runt huvudet för att skydda sig mot giftiga gaser eller mot en blick från den Dreglande Dånfinken på Traal (ett osannolikt enfaldigt djur; det tror nämligen att om du inte kan se det, kan inte det se dig – ett verkligt dumt djur alltså, men mycket mycket glupskt), man kan vinka med sin handduk som nödsignal och slutligen torka sig med den om den fortfarande är tillräckligt ren.

Handdukstorken: världens torraste fågel.

I Sverige insjuknar ett barn om dagen i någon form av barncancer. Olika typer av barncancer förekommer i olika åldrar. Vissa cancertyper drabbar små barn medan andra typer drabbar äldre barn och tonåringar.

Barn och vuxnas cancersjukdomar skiljer sig åt. Vuxencancer hänger ofta ihop med livsstil och ålder. Det stämmer inte för barncancer och ofta kan inte forskarna förklara vad som utlöser en cancersjukdom hos barn. Behandlingen skiljer sig också åt.

Barnen är ofta friska i kroppen för övrigt men befinner sig samtidigt i stark tillväxt.

Det innebär att andra saker måste tas hänsyn till vid behandling. Att det hos vuxna finns cancersjukdomar som hänger samman med livsstilen är väl känt. Många cancerformer hos vuxna tar flera år att utveckla.

Fyra–fem år gamla barn har av naturliga skäl inte varit utsatta för några yttre faktorer särskilt länge. Gemensamt för alla barncancersjukdomar är att man idag inte har kunnat hitta någon yttre faktor som är av stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. 

Det är ovanligt att barn drabbas av cancer. Av de cirka 1,6 miljoner barn som finns i Sverige är det omkring 370 som drabbas av cancer varje år. Totalt sett utgör dessa cancerfall mindre än en procent av alla cancerfall i landet. De vanligaste cancerformerna hos barn är olika leukemier, hjärntumör, lymfom, Wilms tumör, sarkom och neuroblastom.

Ledsamt att skriva om, men ack så viktigt.

Vatten förekommer helt naturligt i tre olika former, eller aggregationstillstånd: som gas (ånga), som vätska (flytande) och i fast form (is). När vatten fryser till is tar det mer plats. Det beror på att vattenmolekylerna då bildar ett regelbundet mönster, det vill säga en kristall, där det finns tomrum mellan molekylerna. När isen smälter lägger sig molekylerna åter lite huller om buller. Då kommer de också närmare varandra. Med andra ord är is lättare än flytande vatten, det vill säga har lägre densitet.

Man kan också fråga sig, varför är världen så praktiskt och förunderligt inrättad? Varför är de flesta metaller inte flytande här på jorden? Varför är vatten tyngre än luft o.s.v.? Om vatten inte vore tyngst vid 4 grader skulle sjöarna bottenfrysa. Med 4 gr ader C kan fiskarna överleva och änndå kan det bli is på vattenytan! Gud har alltså en djupare mening med hur han skapade världen.

I de stora havsdjupen är det ca 4 plusgrader och vid polarhaven blir det sällan över 0 grader. Fiskar har precis som insekter ett inbyggt skydd mot kylan. I kroppen har de något som heter glykoprotein, detta protein hindrar att fiskens celler fryser till is.

I våra svenska insjöar överlever fisken antingen som sovandes på botten av sjöarna, eller också så är de mindre aktiva. Det gör att deras ämnesomsättning är mycket lägre än normalt, och det i sin tur medför att fiskarna äter nästan ingenting. Om en sjö skulle bottenfrysa så dör fisken.

Världens mest tåliga djur är det lilla björndjuret. Med en storlek på mellan 0,05 och 1 mm kan detta lilla trögdjur överleva nästan var som helst, från det djupaste hav till det högsta berg.

Den överlever temperaturer ner till minus 272 grader och upp till plus 150 grader. Den kan till och med överleva ute i rymden.

Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap.

Askonsdagen infaller 40 dagar före påskdagen och inleder fastetiden. Den börjar på en onsdag och varar i 7 veckor. Samtliga söndagar är undantagna från fastan. Traditionen med aska som inledning till fastan har två bakgrunder.

De första kristna hade bara en eller två dagars fasta före påskdagen. En så kallad glädjefasta då man fokuserade på glädjen att Jesus har uppstått.
Omkring 1000-talet blev det istället en längre allmän fastetid då fokus kom att ligga på botgöringen. Man betonade hur Jesus förberedde sig för sin undervisningsperiod genom att gå ut i öknen och fasta i 40 dagar. De som ville bli kristna och döpas på påskdagen gick i undervisning under fastan och de skulle också tänka över sitt liv och det i sitt levnadssätt som de ville lämna. De som hade begått brott och hade satts under disciplinstraff fick aska strött på sina huvuden och drevs sedan ut ur gemenskapen under hela fastetiden för att sona sina brott.
I kristen tro blev också tidigt fabeln om Fågeln Fenix som uppstår ur askan till nytt liv en bild för Jesus som uppstår fån de döda. 

Traditionen har alltid funnits i den katolska kyrkan. Under reformationen plockades det bort då man ville skala bort ”kringsaker” som tog för mycket fokus från Gud och bönen. Men det kom tillbaka till Sverige på 60-talet. Idag har vi behov av konkreta saker. Vi behöver påminna oss inte bara genom ord utan också genom handling. Askan blir en markering att nu påbörjar jag 40 dagar fasta som leder fram till påsken.

Du använder dem varje dag, medvetet eller inte. Du tar dig från punkt A till punkt B med dem, utan att tänka på hur mycket de dagligen utsätts för.

När man går och hälen lyfter från marken tvingar man tårna varje gång att bära hälften av din kroppsvikt.

Det är ytterst ovanligt att bägge ens fötter är lika stora. Oftast brukar den ena vara lite större än den andra.

Ett par fötter innehåller cirka 250 000 svettkörtlar. Inte undra på att vissa fötter luktar pyton!

Under en genomsnittlig dag av promenader, kan de totala krafterna som fötterna har utsatts för vara totalt hundratals ton, vilket motsvarar ett genomsnitt på en fullastad lastbil med cement.

Cirka 75% av alla svenskar kommer vid något tillfälle under sin livstid att erfara någon form av problem med sina fötter. Allt från svamp till stukningar.

I snitt kommer du att vandra runt jorden fyra varv under din livstid med hjälp av dina fötter. Detta är dock förutsatt att du tar mellan 8 000 – 10 000 steg per dag, vilket är rekommenderat att göra.

En fjärdedel av alla dina ben i kroppen finns i dina fötter! Med andra ord; var rädd om dina fötter!

Människan utvecklas ständigt, och likaså våra fötter! En studie har visat att våra fötter har vuxit med cirka två skostorlekar bara under de senaste 40 åren!

Kvinnor har cirka fyra gånger mer problem med sina fötter än vad män har. En stor bandit till problemen är högklackade skor.

Finger- och tånaglar växer snabbare under varmt klimat, graviditet och tonår.

Den som står med båda fötterna på jorden står stilla.

Knäckebröd är ett bröd som kan förvaras en längre tid och det var perfekt i varje hem inför de kalla och långa vintrarna- De hängdes då upp på torkstänger för att t.ex inga råttor skulle komma åt dem och på den tiden kallades det för förrådsbröd eller spisbröd. Det hårdare brödet (svennebrödet) var så hårt så att man var tvungen att doppa det i vatten om man ville ha en tugga, det mjukare (herrebrödet) var mer likt det knäckebröd vi har idag.

I mitten på 1800-talet uppkom de första knäckebrödsbagerierna och det allra första bageriet hette AU Bergmans enka efter Arnold Ulrik Bergman. Bageriet låg på Södermalm, Stockholm. Det köptes senare upp av Wasabröd AB (1941) som numera är den största tillverkaren av knäckebröd i världen, de säljer i 40 olika länder. Ett annat knäckebrödsföretag som även det har sina rötter i 1800 talet är Leksands Knäckebröd. Det grundades av Jacobs Karin som på tidiga 1800-talet började med tillverkning av knäckebröd. Idag är det sjätte generationen av Karins ättlingar som driver företaget. Vi svenskar äter mest knäckebröd i hela världen, hela 4 kg per person och år.

Undersökningar har gjorts gällande vad svenskar som bosatt sig utomlands saknar mest – KNÄCKEBRÖD – är svaret. Kanske att det sitter i våra gener eftersom att vi har bakat detta bröd i mer än tusen år.

Knäckebröd är mer fiberrikt och mer kalorisnålt än de mjuka alternativen och det klassas som ett bra val eftersom de innehåller långsamma kolhydrater. En knäckebrödsmacka är därför perfekt som mellanmål.

År 1907 samlade Robert Baden-Powell, general i brittiska armén, 20 pojkar på Brownsea Island utanför Englands sydkust till det som skulle bli det allra första scoutlägret och det som brukar ses som scoutrörelsens födelse.

I början av 1900-talet var det långt ifrån självklart att flickor och pojkar kunde ägna sig åt samma saker. Men 1909 hade över 6000 flickor anmält sig till scoutrörelsen – en del genom att bara uppge första bokstaven i förnamnet när de anmälde sig, för att inte avslöja sitt kön.

Scouting kom till Sverige i en tid då folkrörelser som väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var stora. Ungdomsorganisationer av olika slag bildades och kvinnorörelsen hade fått fäste.

Även i Sverige startade scoutrörelsen som en rörelse bara för pojkar. När också flickor visade intresse för scouting fanns en bred enighet om att programmet måste anpassas för att passa flickorna.

1990-talet och början av 2000-talet var en händelserik tid för Scoutsverige. I slutet av 1990-talet började de fem scoutförbunden diskutera hur man bäst skulle kunna samarbeta och 1999 antogs den första gemensamma strategin.

När de fem scoutförbunden gemensamt anordnade World Scout Rover Moot 1996, i Ransberg i Värmland, var det ett av de första stora internationella projekten i modern tid där förbunden samarbetade. Här möttes scouter och lärde känna varandra och man kan ana att här såddes idéer till fortsatta samarbeten.

2012 bildades en riksorganisation för scouting i Sverige med namnet Scouterna.

Grapefrukt är en av de absolut bästa hälsofrukterna på många sätt – men något som inte alla tycker om. Med sin lite bittra smak väljer många bort den för till exempel apelsin eller mandarin, men grapefrukt har en del saker som inte alla andra frukter har. Här är några anledningar att skära upp en grapefrukt till nästa måltid!

Grapefrukt är en av de vattentätaste frukterna som finns, med ett vatteninnehåll på 92 procent!

Forskning har visat att de som äter en grapefrukthalva eller dricker grapefruktjuice innan sina mål mat lättare tappar vikt än andra.

En grapefrukthalva innehåller endast 39 kalorier.

De flesta av oss plockar gärna bort det vita lagret innan vi börjar äta, men faktum är att vi borde låta det vara kvar. Det är nämligen rikt på antioxidanter och andra näringsämnen, samt lösliga fibrer – vilket kommer att göra att du känner dig mättare samt hålla blodsockret på en bra nivå.

Grapefrukt kan sänka risken för stroke och hjärtattack.

Både A- och C-vitamin är viktiga faktorer för att hålla immunförsvaret i schack. Och grapefrukt innehåller mängder av bägge.

Det finns forskning som visar att grapefrukt kan hjälpa till att sänka blodtryck hos personer med höga värden. Anledningen är troligen mängden kalium som finns i grapefrukt.

All grapefrukt är nyttigt, men blodgrapen lite extra. Dels för att den innehåller betakaroten. Förutom att ge din hud ett naturligt solskydd och en fin färg, får också immunförsvaret en riktigt boost av färgen.

Vitamin C hjälper kroppen att blida ärrvävnad där det behövs samt att bilda nya blodkärl. En grapefrukt innehåller 72 milligram C-vitamin – vilket är 120 procent av rekommenderat dagligt intag. Vissa läkare rekommenderar sina patienter att äta grapefrukt eller ta c-vitamintillskott innan de ska opereras.

Gin och Grape Tonic är gott.

Globalt sett sker cirka en tredjedel av alla trafikolyckor i samband med berusning – antingen via alkohol eller med hjälp av droger.

Bara i USA får någon sätta livet till var fyrtionde minut på grund av rattfylla.

Cirka 30% av alla människor i industriellt utvecklade länder kan associera till någon specifik händelse som rör rattfylleri.

Eftersom alkohol späder ut sig med vattenvolymen som finns i kroppen och dessutom färdas genom det är vitala organ som innehåller en hel del vatten (t.ex. hjärnan) särskilt utsatta för effekterna av alkohol.

Ungefär 75% av dödsolyckorna i trafiken som inträffar mellan midnatt och 03:00 involverar alkohol.

Enligt studier har den som åker fast rattfull kört påverkad cirka 80 gånger i snitt tidigare, utan att ha åkt fast.

Män är inblandade i princip det dubbla fall av alkoholrelaterade olyckor jämfört med vad en kvinna är.

”Mothers Against Drunk Driving” (MADD), en av de mest högljudda politiska aktionsgrupper verkande mot rattfylleri, bildades 1980 i Irving, Texas, genom Candace Lightner. Hon startade gruppen efter att sin tonåriga dotter dödades av en rattfyllerist, men lämnade senare organisationen när hon kände att hennes fokus har skiftat från att förhindra rattfylleri till att förebygga alkoholkonsumtionen i allmänhet.

Enligt en studie kan användandet av mobiltelefoner under körning vara lika farligt som att köra berusad. Detta kan få förarna att missa trafiksignaler och reagerar långsammare på trafiken. Detta kan förklara den nya lagstiftningen i Sverige om att köra bil och prata i telefon samtidigt.

Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i upp till sex månader. Dessutom återkallas körkortet i upp till ett år.

För grovt rattfylleri kan straffet bli fängelse i högst två år. Körkortet återkallas i mellan ett och tre år.

Dagsböter är vanligaste domen för den som har mellan 0,2 och 1,0 promille. Grovt rattfylleri leder normalt till fängelse upp till två år. Om det är ett förstagångsbrott kan straffet i stället bli villkorlig dom. En rattfyllerist som skadar någon eller orsakar någons död kan få upp till sex års fängelse.

De som döms för grovt rattfylleri mister körkortet i minst 12 månader. Därefter måste de ta nytt körkort och visa att de inte är beroende av alkohol och/eller andra droger. För rattfyllerister med lägre promillehalt i blodet återkallas körkortet i 2-12 månader. De kan få tillbaka körkortet utan prov.

Berättelser genom bilder går ända tillbaka till de forna egyptierna, grekerna och romarna som brukade dekorera gravar och tempel med berättelser om faraoner och gudar. Senare gjorde uppfinnandet av tryckpressen berättelser och karikatyrer till massprodukter tillgängliga för alla. Under 1700-talet fokuserade bildberättelser mindre på religion och handlade mer om politik och det sociala livet. De gjorde narr av samtida händelser och blev det som vi idag kallar: serietidningar.

Världens tidigaste serietidningstillverkare startade inte i Amerika eller Europa, utan i Japan. 1775 publicerade Koikawa Harumachi 'Kinkin sensei eiga no yume' (Master Flashgold's Splendiferous Dream). Detta är en berättelse om en fattig, lågrankad samuraj som reser från den japanska landsbygden till Tokyo för att hitta ett bättre jobb.

Den första amerikanska serietidningen publicerades under guldrushen i Kalifornien. Den skrevs och ritades av bröderna James och Alexander Read 1849.

'Life of Mr. Lambkin' – 1844 George Cruikshank anses ha varit en av Storbritanniens bästa illustratörer. Han ritade bilderna för en mängd klassiska romaner, bland annat ”Oliver Twist” av Charles Dickens. Cruikshank beundrade en av historiens mest inflytelserika serietecknare, Rodolphe Töppfer, och ville prova på att kombinera sina illustrationer med berättelser. Resultatet blev 'The Bachelor’s Own Book: Being Twenty-Four Passages In The Life Of Mr. Lambkin' (eller: 'Life of Mr. Lambkin'). Tyvärr hade den inte någon större framgång.

År 1933 publicerade den schweiziska läraren och serietecknaren Rodolphe Töpffer 'Histoire de M. Jabot' (Berättelsen om Herr Jabot).

'Glasgow Looking Glass', som senare bytte namn till 'Northern Looking Glass', var en tidskrift som fokuserade helt på serier och tecknad film. Den gavs ut för första gången år 1825 och illustrerades av den engelska tecknaren William Heath.

Sedan urminnes tider (eller åtminstone från när jag var liten) har mandelkubben varit ett stående inslag på fikabordet. Detta lilla bakverk introducerades av min farmor i Tolarp, från när jag var tillräckligt stor att nå upp till fikabordet. Det fanns alltid på hennes fikabord tillsammans med ett glas mjölk. Det var alltid den som man tog först av fikabrödet. Tänk om man tog nått annat först för att sen inte orka med en mandelkubbe? Det gick ju inte för sig. Även om jag nuförtiden inte äter den så ofta, så är det ett bakverk som ligger högt på min tio-i-topp lista. Mandelkubben är underskattad som fikabröd och bör definitivt inte glömmas bort.

Kubb kan man även ha på huvudet, eller spela det.

Bananer är naturligt radioaktiva. Men oroa dig inte, den lilla mängd radioaktivitet kan omöjligt påverka din kropp. Anledningen till att de är radioaktiva beror på den höga mängd kalium-40 som de innehåller.

Det finns cirka 1 000 olika typer av bananplantor världen över idag. Dock är majoriteten av bananer på dessa bananplantor oätliga och vi äter i princip endast en av alla dessa sorter.

Cirka 100 miljarder bananer konsumeras världen över årligen här på vår planet. Det vill också säga att det är världens fjärde mest populäraste produkt som är ätbar. Bara vete, ris och majs säljer mer.

Eftersom bananer är den enda frukt som innehåller stora mängder av aminosyran tryptofan och vitamin B6, betyder det också att en banan faktiskt kan göra dig på ett bättre humör än vad du tidigare var på. Dessa aminosyror hjälper kroppen att producera serotonin – det naturliga ämnet som motverkar depression (vilket också antidepressiva tabletter ofta innehåller).

Bananer är en av de mest hälsosamma av dess naturligaste födor vi har här på jorden. De innehåller knappt något fett, snåla på kalorier och har en mängd B6-vitaminer i sig. Utöver detta innehåller de också en rad nyttiga och andra vitaminer, och enligt studier kan bananer också hjälpa dig från hjärt- och kärlsjukdomar, precis som de håller cancer borta. Detta är dock inte bevisat till 100% ännu.

Att köpa bananer idag är billigare än vad det var för över 40 år sedan. Sedan 1980-talet har priset på dessa gulfärgade rackare gått ner med cirka 37%, om man räknar till inflationen.

I snitt äter européer 12,7 kg banan årligen – vardera! Somliga mer, andra mindre.

Jag börjar bli så gammal att jag inte ens köper gröna bananer längre.

I dag 10 mars är det exakt 83 år sedan Henry Ford började serieproducera sin egengjutna V8 till den bredare målgruppen. Ford hade kommit på ett sätt att gjuta motorn i ett stycke vilket gjorde produktionen av motorn betydligt enklare och billigare.Den absolut första serieproducerade V8:an tillverkades dock av Cadillac 1914, men produktionen var komplicerad och dyr. Något som var orsaken till att Cadillac inte nådde upp i samma höga försäljning som Ford.Genom åren har det tillverkats flera hundra miljoner V8:or och vi har fått lyssna till en hel del härliga toner.

När Scania presenterade sin 350 hk V8 i slutet av 1960-talet hyllades den som Europas starkaste dieselmotor för lastbilar, en ställning som den behöll i många år. Det var V8:an som gjorde Scania till King of the Road.

I början av 1960-talet gav Scania-Vabis 8- och 11-litersmotorer upp till 250 hk. Det var en effekt som klarade den växande fjärrtrafiken på kontinenten. Men Scania-Vabis tekniker insåg att dessa effekter snart inte skulle räcka till, inte minst i skogskörning och tung fjärrtrafik. Varför inte bli den första tillverkare som kunde erbjuda prestanda på en ny nivå?

Beslutet att gå vidare med en starkare motor togs 1962. Då pågick arbetet för fullt med en ny generation frambyggda lastbilar, som skulle presenteras 1968. En rak åttacylindrig motor skulle inte rymmas under den frambyggda hytten, det skulle inte heller en större sexa. Det gjorde att teknikerna överväga att bygga en V-motor. En sådan skulle kunna rymmas i samma ram och under samma hytt som den raka sexan på 11 liter.

Det resulterade i en stark men mycket kompakt motor: en 90-graders V8 med en slagvolym på 14,2 liter. Bengt Gadefelt, ingenjören bakom V8:an förklarade: “Vi insåg att runt 350 hk behövdes för att få bra körbarhet, det vill säga ungefär 100 hk mer än våra andra motorer.”

VVS står för värme, ventilation och sanitet. Med sanitet menar vi fungerande vatten och avlopp. Avlopp fanns redan i antiken. I Rom är fortfarande den stora avloppsledningen Cloaca Maxima i bruk. Men det var först under 1800-talet som behoven i allt större städer krävde en ordnad bortledning av avloppsvatten.

I vårt moderna samhälle har badrummet blivit mer än bara en toalett. Med högtalare, mysig belysning och bubbelbad har badrummet blivit lite av en mötesplats. Men det är bara lite mer än hundra år sedan vi i Sverige fick rinnande vatten och fungerande avlopp. I korthet gick det till så här:

I slutet av 1850-talet var Stockholm första stad i landet med att börja bygga vattenledningar i större omfattning.

I början drogs ledningarna utanför husen, de boende fick hämta vatten från kranar på gårdarna.

I bostäder skapades ett särskilt rum för hygien. Det handlade främst om installation av tvättställ och kanske ett badkar.

Varmvatten fanns inte i ledningar. Istället fick vatten värmas upp på spisen.

I slutet av 1800-talet kom den första varmvattenberedaren som värmdes med gas.

Det sena 1800-talets badrum saknade fortfarande toaletten.

Omkring 1870 började man i Stockholm och Göteborg att installera avloppsledningar.

Under slutet av 1800-talet skedde en teknisk utveckling av vattentoaletten. Toaletten var något som allt fler svenskar ville ha anslutna till de nya avloppssystemen.

I början av 1900-talet var badrum främst något för rikare svenskar i städerna.

I mitten av 1900-talet blev moderna badrum med toalett, tvättställ och badkar med rinnande vatten allt vanligare i svenska hem.

Trots utvecklingen saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum i mitten av 1960-talet, framförallt på landsbygden.

Under 1970-talet blev de sista stadsdelarna i Sverige anslutna till avloppsnätet.

Republiken Jamtland, eller mer fullständigt: De förenade republikerna Jamtland, Härjedalen och Ravund, är ett humoristiskt kultur- och marknadsföringsprojekt bildat 1963 på initiativ av främst Yngve Gamlin som utropade sig till den förste presidenten. Republiken har såväl historiska som regionalpolitiska inslag.

Republikens särart manifesteras i en egen flagga, i "språket" jamska (vilket har sitt ursprung i de olika dialekter som talas i regionen) och i musikfestivalen Storsjöyran, då presidenten (för närvarande Ewert Ljusberg) gör ett framträdande, samt Jämtländska Republikanska Armén, JRA, vilket är en travesti på IRA. Presidenten har utsett ett ministerium där bemärkta jämtar och härjedalingar som till exempel Bodil Malmsten, Kim Anderzon, Rolf Lassgård och Kjell Albin Abrahamson fått poster.

Landets fullständiga namn är "De förenade republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravund". Detta kan jämföras med den titel som (bland annat) bars av Sveriges kung Gustav II Adolf (och i liknande form av andra svenska kungar): "Svears, Götars och Venders konung".

Jämtland har sin egen nationalsång Jämtlandssången.

Som nämndeman blir man en del av vårt lands rättssystem, och en av de drygt 8 000 nämndemän som tjänstgör i tingsrätter, hovrätter, förvaltningsrätter och kammarrätter.

Nämndemän dömer i olika mål och ärenden. Processen och arbetet kan se olika ut beroende på om det handlar om mål i allmän domstol (tingsrätter och hovrätter) eller om mål i allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätter och kammarrätter).

En viktig skillnad i att vara nämndeman i en allmän domstol och i en förvaltningsdomstol är att du i förvaltningsdomstol i regel får material i förväg som du måste sätta dig in i. För denna förberedelse utgår arvode. I allmän domstol behöver nämndemännen inte förbereda sig eftersom målen avgörs på det som kommer fram under förhandlingen.

En nämndeman har samma ansvar för domstolens avgörande som juristdomaren. Nämndemännen röstar därmed om alla frågor som hör till avgörandet av målet och har rätt att reservera sig mot en dom eller ett beslut. Precis som juristdomaren är man som nämndeman skyldig att följa lagen i din dömande verksamhet. Man får inte heller låta dig påverkas av sina politiska åsikter. Nämndemannauppdraget är ett opolitiskt uppdrag, även om nämndemän nomineras av de politiska partierna.

Hur ofta en nämndeman tjänstgör i domstolen varierar, beroende på hur många mål domstolen har, hur många nämndemän som finns kopplade till domstolen och nämndemannens förutsättningar och möjligheter. Som nämndeman har du schemalagd tjänstgöring i domstolen 10-20 dagar per år, vanligen mellan klockan 9 och 16. Oftast hanteras flera kortare mål per dag.

En nämndeman som genom sitt beteende kan anses skada allmänhetens förtroende för rättsväsendet kan stängas av. Skulle det inträffa att en nämndeman begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämplig för uppdraget, kan domstolen besluta att nämndemannen inte längre får tjänstgöra (entledigande).

Att ha blivit utsatt för incest innebär ett enormt lidande, ett lidande som den drabbade oftast bär ensam. Man vågar inte berätta för någon om det hemska man varit med om, dels för att det väcker svår ångest, dels för att man är rädd för att ej bli tagen på allvar, ”mamma skulle tro att jag hittar på”. Man fortsätter att bära hemligheten inom sig långt upp i vuxen ålder. Inte sällan kommer sanningen fram först när man fått bra kontakt med psykolog/läkare.

Som incestoffer känner man skuld, barnet orkar inte bära insikten om att t ex pappa utsatt henne/honom för skada/övergrepp, han är ju också pappa. Den som kan vara snäll ibland och läsa sagor. Barnet löser det på det sätt som barn gör, tar själv på sig del eller hela skulden. Många barn förstår också instinktivt att det skulle innebära en familjekatastrof om sanningen kom fram. Flickor utvecklar inte sällan ätstörningar i tonåren. Det är av yttersta vikt att söka hjälp. Om man som förälder misstänker att allt inte står rätt till måste man vända sig till barnpsykiatrisk instans och få frågan utredd. Om man som vuxen vet eller känner på sig att man råkat ut för övergrepp ska man söka psykologhjälp. För dem som ej får adekvat hjälp kan lidandet bli till ett livslångt helvete. Ett stort problem är samhällets attityd till incest och sexuella övergrepp, den drabbade blir ej alltid tagen på allvar varken inom vården eller av juridiska instanser.

Man bör ta fasta på att prova varje erfarenhet en gång i livet, utom incest och folkdans.

Världens första motordrivna buss [se bild] 1895 länkade samman staden Siegen med orterna Netphen och Deuz, ett avstånd på cirka 15 kilometer. Exakt den 18 mars 1895 klockan 6.26 färdades bussen från Carl Benz den här linjen för allra första gången. Med sin 5 hk starka, encylindriga bensinmotor tillryggalade bussen sträckan på en timme och tjugo minuter. Åtta personer fick plats i bussen. Vid de brantaste partierna måste passagerarna stiga ut och knuffa bussen.

Volvo grundades i Sverige 1927 och ett år senare rullade deras första buss på gatorna. Dom startade med en vision om säkra och effektiva transporter för alla. Sedan dess har Volvo gått i täten för den tekniska utvecklingen och vi är sedan många år världsledande inom kommersiella transportfordon.

År 1835 skramlade en hästbuss för första gången på Stockholms då för så tunga åkdon mindre väl lämpade gator. Med några avbrott fortsatte detta slags rörelse i sitt första skede till omkring 1877, dvs. året för spårvägstrafikens början. Med detta moderna färdmedel kunde hästbussen icke konkurrera.

Volvo lanserar världens största busschassi på FetransRio-mässan i Rio de Janeiro, Brasilien. Volvo är en ledande leverantör av bussar för högkapacitetssystem inom busstrafik, Bus Rapid Transit (BRT). Det nya dubbelledade chassit, döpt till Gran Artic 300, är 30 meter långt och bussen kommer kunna ta upp till 300 passagerare.

Året är 1885 och staden är Gävle. I denna svenska småstad spatserar en riktig entreprenör vid namn Fredrik Ahlgren omkring och funderar på att tillsammans med sin bror Adolf köpa en färg- och tapethandel. Föga anar han då vad som väntar snart ett århundrade senare.

Bröderna Ahlgren gör slag i saken och snart utökar man sortimentet med bl.a. väldoftande parfym, skoputsmedel, bläck och tvättmedel. 1908 lanserar man ett munvatten med det välklingande namnet Läkerol, och bara ett år senare har man lyckats med bedriften att tillverka den första Läkeroltabletten. Detta följs snabbt upp med två svenska klassiker på godishyllan, Pim Pim och Ako och flera välkända lanseringar följer därefter.

1953 är ett årtal som för de flesta genuina bilentusiaster framstår som en milstolpe i mänsklighetens historia. Då rullade, under stort hemlighetsmakeri, den första serieproducerade Ahlgrensbilen ut från fabriken i Gävle. De flesta i fabriken var tagna av stundens allvar, och historien spreds på bygden om dessa förunderliga automobiler som lyste i rosa, grönt och gräddvitt.

Idag är Ahlgrens bilar världens i särklass mest sålda bil. Och trots ett något sviktande andrahandsvärde kommer ständigt nya generationer bilentusiaster som upptäcker denna läckert tidlösa design, denna smakfulla profil och denna autosportens klassiker Nr 1.

Under åren har flera läckra varianter dykt upp. För den djärve föraren finns Sursockrade bilar – ska du ratta ett sådant ekipage måste du hålla tungan rätt i mun, och aldrig låta tårarna göra dig fartblind. Den hetaste modellen är Saltlakrits. Med sin vässade arom ger den tveklöst begreppet burn out en ny betydelse och har en soft och skön väghållning – ett kännemärke för Ahlgrens bilar. Men denna trimmade saltlakrits är inget för söndagsbilisten. Självklart finns även ett hyllat originaltillbehör till Ahlgrens bilar – Däck. Dessa däck har urusla bromsegenskaper för den goda smaken gör det omöjligt att få stopp på dem.

Under 2010 tillverkades nära 4 miljarder Ahlgrens bilar i fabriken.

Inuti alla bilar och tillbehör finns samma mjuka komfort av gott skum som är kännemärket för Ahlgrens bilar sedan 1953. Det finns bara ett sätt att stoppa den – i munnen!

Jorden tillhör en familj på åtta planeter som kretsar runt en stjärna som vi kallar solen. Solen är vår närmaste stjärna, men är bara en av hundratals miljarder stjärnor i Vintergatan (vår galax).

Planeten Tellus, jorden, skapades ur ett gasmoln för ca 4,6 miljarder år sedan. Detta moln förtätades till ett klot av smälta bergarter. Efterhand som temperaturen sjönk stelnade ytan till en fast skorpa.

Jordskorpan som vi bor på utgör bara 0,4 % av jordens totala massa.

Av solsystemets åtta planeter är det bara jorden som har ett hav. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta och det dominerar framför allt södra halvklotet...

När man studerar de bilder som astronauterna tagit av jorden finner man att vår planet har en lysande blå färg. Det är ovanligt i vårt solsystem. Mars är röd, Saturnus är gul, Uranus och Neptunus gröna och de andra planeterna är vita. Endast vår planet är blå. Det som avgör att jorden är blå är avståndet till solen, atmosfärens innehåll och naturligtvis världshaven.

Jorden är den enda planet i vårt solsystem som är omgivet av ett tunt hölje av livgivande gaser, atmosfären. Jämfört med jordens storlek är det livsviktiga lagret av atmosfären inte tjockare än skalet på en persika.

Atmosfärens sammanlagda vikt uppgår till 5 000 biljoner ton. Atmosfären består till största delen av kväve (78 procent) och det livgivande syret (21 procent). Saknades atmosfären skulle temperaturen under dagen stiga till +85 grader vid ekvatorn. På natten skulle värmen försvinna ut i rymden så snabbt att temperaturen skulle sjunka till -140 grader.

Människan är en nykomling på jorden. Om vi tänker oss att vi drar samman jordens långa historia till ett enda år, så dyker människan upp först den sista minuten före nyår.

Världens sammanlagda befolkning uppgår till mer än 7,8 miljarder människor (2021). Många av de tätast befolkade länderna ligger i Europa och Asien.

Det är proteinet i mjölken som gör mjölkskummet. Nästa gång du har tänkt att göra det perfekta kaffet eller en kopp varm choklad där hemma, prova att använda skummjölk istället, eftersom det inte finns något fett. Proteinnivåerna blir naturligtvis också högre.

En kospena har mellan 10-20 liter med mjölk i sig.

Under sin livstid producerar en ko ungefär 200 000 glas av mjölk. Och du tycker att du ammat mycket i ditt liv?

Getmjölk är inte allergiframkallande. Getmjölken har inte det proteinet som gör den stimulerande allergiska reaktioner (B-laktoglobulin)

Mjölkdrickandet återfuktar inte bara kroppen, utan ger en mängd nyttiga näringsämnen och skyddar tänderna på samma gång!

Mjölkkor förser dagligen hela 90% av den totala mjölkkonsumtionen hos människan. De resterande 10% kommer från andra djur, exempelvis getter.

Det finns mer kalcium i ett glas mjölk än det finns i 16 glas spenat. Man kommer att behöva dricka mer än 48 glas med spenat för att få det rekommenderade dagliga intaget av kalcium.

Under de tidiga utforskningarna av vår planet, underhölls getter ombord på segelfartyg för att förse seglarna med färsk mjölk.

Laktosintolerans förväxlas ofta med mjölkallergier. Laktosintolerans är inte en allergisk reaktion mot mejeriprodukter, Snarare är det en oförmåga att smälta mjölksockerlaktos. Laktosfri mjölk och yoghurt är bra alternativ till konsumtionsmjölk för personer som är laktosintoleranta. Lagrade ostar såsom cheddar har också låg laktoshalt. Många människor med laktosintolerans kan dricka upp till ett glas mjölk dagligen utan problem.

Mjölk kan faktiskt skydda mot bildandet av njursten. Kalcium i mjölken kan binda till oxalater i livsmedel, så att de inte längre kan absorberas av kroppen, vilket minskar risken för njursten.

 I Hollywood är ett bröllop en succé, ifall det håller längre än mjölken.

Klumpfot är en medfödd missbildning som gör att hela foten är felställd. Det kan drabba ena eller båda fötterna. I Sverige får alla barn behandling, vilket gör att snedställningen korrigeras.

I de flesta fall är orsaken till att ett barn föds med klumpfot okänd. Tillståndet är vanligare hos pojkar. Klumpfot är en medfödd missbildning som gör att foten är snedställd. Det kallas också för PEVA, vilket är en förkortning från latinets pes equino varus adductus, som beskriver felställningen där pes står för fot, fotleden står i spets (equinus), hälen är utåtböjd (varus) och resten av foten riktad inåt mot kroppens medellinje (adduktion). Helt enkelt snedvridna och inåtpekande fötter. Utan behandling kan fötterna med tiden bli mer klumpliknande, därav begreppet klumpfot.

Målet med behandlingen är att se till att foten fungerar normalt. Den vanligaste behandlingen i Sverige är det som kallas för Ponseti-metoden, och den påbörjas så snart som möjligt efter födseln. Metoden innebär att barnets fötter tänjs och gipsas i korrigerat läge.  Detta görs varje vecka. Efter ett antal gipsningar utförs en operation för att förlänga hälsenan, följt av ytterligare gipsbehandling. Efter några månader får barnet ha ortoser, skenor, som hjälper till att hålla foten i rätt läge.

En del barn har en mer svårbehandlad form av klumpfot som kan kräva ytterligare operationer.

Det här tillståndet upptäcks vid födseln, och de som föds i Sverige får vård så snart som möjligt.

I de flesta fall är orsaken till klumpfot okänd. Det är medfött, och kan finnas en ärftlighet men det är inte helt klarlagt.

Maten vi äter, vårt levebröd, transporten vi använder och handeln som vi tar del av är alla beroende av världshaven. Haven är vår planets lungor, då de absorberar stora delar av människors CO2-utsläpp. De spelar där med en oerhört viktig roll i att reglera det globala klimatet – om vi inte håller våra hav friska och levande påverkar det hela världen negativt.

Idag ser vi att havsnivån stiger på grund av klimatförändringar, något som hotar städer vid kusten och särskilt önationers invånare och deras levebröd.

Syrenivån i världshaven ökar, och detta sätter biologiska mångfalden och viktiga matkedjor i fara. Dessutom fortsätter plastavfall vara en stor utmaning.

COVID-19-pandemin har påmint oss om hur nära sammankopplade vi är till varandra och naturen, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande för att markera dagen, – Nu, medan vi är mitt uppe i kampen mot pandemin och kampen för att få våra samhällen tillbaka på benen igen, har vi en exceptionell möjlighet, och också ett ansvar, att förändra vårt förhållande till naturen, inkluderat världshaven.

Utmaningarna för att bevara världens hav fortsätter att växa. Detsamma gör också behovet för att hitta nya lösningar och stärka de initiativtagare som gör sådana innovativa lösningar möjliga.

Akvarium, forskningscentrum och vetenskapliga institutioner, så väl som icke-statliga organisationer, samhällen och nationella myndigheter över hela världen tar del i stora och små arrangemang i samband med Världshavsdagen.

Före dagens studentfirande, det vi kallar studenten, fanns någonting som hette studentexamen i Sverige som infördes 1864. En studentexamen innebar att man fick behörighet till universitets- eller högskolestudier.

Man tog examen endast om man blivit godkänd på gymnasieskolan, de som inte blivit godkända var inte med och firade. Bland de godkända studenterna var det vanligt att man bar sin studentmössa den närmaste månaden efter sin examen, vilket antagligen inte var särskilt roligt för dem som inte fått ta examen.

Studentexamen avskaffades 1968, och dagens studentfirande lägger inte samma fokus på att man klarat av gymnasieskolan, utan man lägger störst fokus på själva firandet. Även de som inte blivit godkända i alla ämnen firar.

Efter att studentexamen avskaffades var det inte lika populärt att fira studenten. Det var inte förrän fram till efter gymnasieskolreformen på 1990-talet, då även de yrkesinriktade utbildningarna blev treåriga som studentfirandet blev populärt igen och firades av alla. Eftersom det inte är lika vanligt bland ungdomar idag att konfirmera sig och att göra lumpen har studenten blivit en slags övergångsrit som bidragit till studentfirandets ökade popularitet. Idag firas studenten, precis som förr, med ett utspring då studenterna ”släpps fria” från skolan. Skillnaden är att det idag är helt oberoende om man blivit godkänd eller inte. Sedan startar firandet som håller på till långt in på natten.

De första med att bära studentmössor var uppsalastudenterna inspirerade av tyska och danska studenter under 1840-talet. Man bar mössan till vardags och man hade en varmare modell till vintern. Till mösspåtagningen på valborgsmässoafton tog man fram sommarmössan. Med tiden blev studentmössan ett tecken på studenten och i slutet av 60-talet blev den en symbol för klassamhället och väldigt få ville bära den.

Det finns ca 373 000 registrerade blodgivare (gett blod de senaste fem åren)

Cirka 208 000 är aktiva blodgivare (gett blod minst en gång senaste året).

Medelgivningsfrekvensen bland aktiva givare är 2,1 gånger per år.

Varje år rekryteras omkring 45 000 nya givare (ungefär lika många slutar).

I snitt transfunderas det cirka 1200-1500 blodenheter (röda blodkroppar, plasma, trombocyter) per dygn.

Cirka 90 000 personer får blodtransfusioner varje år.

Sverige har över 90 blodcentraler, från Ystad i söder till Kiruna i norr och 15 mobila blodgivningsenheter (blodbussar, minibussar, trailers). Dessa besöker närmare 450 hållplatser (t ex torg och större företag).

Blod är en färskvara, det tillverkas inte på konstgjord väg utan ges från människa till människa.

Det är osäkert vem som fick den första blodtransfusionen. Kanske var det påven Innocentius VIII som år 1492 fick den första blodtransfusionen. Han fick blod från tre pojkar, tyvärr överlevde varken påven Innocentius VIII eller pojkarna. 

Det var dock först 1628 som experiment med blodtransfusioner kom igång ordentligt. Då upptäckte den engelske fysikern William Harvey blodcirkulationen.

Den första framgångsrika blodtransfusionen utfördes av dr Richard Lower i Oxford 1665 mellan två hundar. Lowers försök ledde vidare till en blodtransfusion från djur till människa den 23 november 1667.

Den första blodtransfusionen från djur till människa gjordes dock redan 15 juni samma år i Paris av professor Jean Baptiste Denis. Då fick en 15-årig pojke blod från ett lamm. Eftersom många patienter dog förbjöds dock blodtransfusioner 1678 och inget hände på 140 år.

Det var först i början av 1800-talet som man förstod att blodet måste komma från en givare av samma art. 

En fullvuxen giraffhane kan bli ända upp till 5,5 meter lång, vilket gör den till det högsta levande landdjuret i hela världen.

En giraff behöver sällan dricka vatten mer än en gång varannan dag på grund av allt vatten som kommer ifrån växterna de äter. Dom kan till och med överleva längre utan vatten än en kamel!

Det finns ingen människa som har sett en giraff simma. Med detta sagt drar vi alltså slutsatsen att de inte kan simma över huvud taget.

Giraffer behöver endast sova mellan fem minuter till två timmar per dygn, det gör dem till ett av de däggdjur som behöver minst sömn på hela jorden. 

Fullvuxna giraffers tungor kan bli över en halv meter långa!

Många tror att giraffer inte kan ligga eller sitta ner, vilket inte är sant. De gör det väldigt sällan dock på grund av att det ofta är svårt för dem att resa sig upp igen.

När man bygger kraftledningar i Moçambique måste de vara minst 12 meter höga så att giraffer säkert kan strosa förbi. Ett annat problem befolkningen har, är att giraffer ofta trillar ner i deras pooler. Tur att de är långa.

Giraffkalvar är ett lätt byte för afrikanska rovdjur såsom hyenor, leoparder och afrikanska vildhundar. Detta gör att endast cirka 50% av giraffkalvarna överlever!

Giraffen är det enda ryggradsdjuret som inte kan gäspa.

600 f krI indiska texter på hindu har man funnit beskrivningar av ingrepp där man rekonstruerar näsa, öron och läppar. Plastikkirurgin har alltså anor 2 600 år bakåt i tiden.

1895

Det första försöket till bröstförstoring i modern tid. Läkaren hette Czerny och använde kvinnans egen fettvävnad för att korrigera asymmetrin i hennes bröst.

1899

Nu sprutas det in organiska material i brösten. Läkaren Gersuny föreslog paraffin, hans efterföljare föreslog bland annat bivax och vegetabilisk olja. Den här typen av direkta injektioner var riskfyllda och förbjöds på 1960-talet.

1914-1918

Brittiska, franska och amerikanska läkare jobbar i lag under första världskriget för att finna på metoder att återställa skadade soldaters ansikten.

1920 Det visar sig att paraffininjektioner leder till infektioner och förhårdnader i brösten.

1923 Fanny Brice, berömd amerikansk/judisk komiker opererar näsan i hopp om att erbjudas ett bredare urval av roller. Författarinnan, och judinnan, Dorothy Parker säger: Hon spottar på sin ras.

1924 New York City Daily Mirror hade en ”Homely Girl Contest” och vinnaren skönhetsopererades?

1929 Rudolph Valentinos äldre bror genomgår inom loppet av ett år, på inrådan av filmbolagsdirektörerna, NIO näsoperationer för att få ”en näsa som kameran gillar”.

1931 Psykologen Alfred Adler dör men hans teorier runt mindervärdeskomplexet lever vidare, plastikkirurgerna använder hans teori för att rättfärdiga sitt yrke.

1936 Plastikkirurgen Sir Harold Gillies pratar med en yngre kollega som funderar på att ge sig på specialdisciplinen. Gillies säger: ”Det är utsiktslöst. Det finns fyra plastikkirurger i England och det finns inte utrymme för fler”. Hur fel man kan ha.

1940 Nu börjar plastikkirurgerna inse att framtiden och pengarna ligger i folks fåfänga, tidigare, under mellankrigsåren var de motvilliga till rena skönhetsoperationer.

1941 The American Board of Plastic Surgery bildas i syfte att sätta standarden för yrket.

1949 Plastikkirurgen John Pangham fixar till Marilyn Monroe och i början på 1950-talet ska han ha tagit hand om brösten också.

1950 Syntetisk svamp börjar opereras in i syfte att förstora brösten. Men det som såg bra ut i början såg snart sämre ut: implantaten krympte och hårdnade. Operationerna för att ta bort svampen vanställde en del kvinnor. Metoden ökade också risken för cancer.

1962 Nu blir det populärt bland toplessdansöser i områdena runt San Francisco och Los Angeles att injicera silikon i brösten.

1965 Larmrapport: silikoninjektioner kan leda till allvarliga komplikationer: kroniska inflammationer, tumörliknande knölar, och skador på kroppens organ på grund av att silikonet förflyttar sig i kroppen. I dag förekommer metoden underground.

1975 Idén om att suga ut fett med kanyl beskrevs vid den här tiden av de italienska kirurgerna Arpad och Fischer.

1982 Risker med silikonimplantat skulle elimineras genom att de täcktes av polyuretanskum. 10 år senare, när 100 000 amerikanskor skaffat sig sådana implantat, kom man på att skummet kan brytas ner och skapa ett cancerogent ämne i kroppen.

1988 Dow Corning, en av de största tillverkarna av bröstimplantat i USA, stäms och tvingas betala ut 3,2 miljarder dollar till 170 000 kvinnor.

1989 Mitt under inspelningen av ”Fåfängans fyrverkeri” drabbas Melanie Griffith av fåfänga och förstorar sina bröst så att hela hennes garderob måste sys om.

Att kyssas någon i en minut bränner hela två kalorier. Nu kan du alltså klippa gymkortet itu och börja hångla med din partner istället!

När två människor kysser varandra utbyts mellan 10 000 000 till 1 000 000 000 bakterier. Mums.

Är du rädd för att bli förkyld? Då är det mindre chans att du blir smittad om du kysser någon till skillnad från att skaka hand. Nytt sätt att hälsa på, kanske?

I genomsnitt lägger en människa två veckor av sitt totala liv enbart på att kyssas och pussas.

Första gången som två män kysstes på TV var år 2000 i Tv-serien Dawson’s Creek. Det tog inte lång tid innan religiösa samfund gick i taket över händelsen.

Den kyss som har varat längst höll på i 58 timmar, 35 minuter och 58 sekunder och finns dokumenterad i Guinness Rekordbok. Snacka om kramp i tungan.

I Nevada, USA, är det olagligt för män att kyssas om de inte har skägg eller mustasch. Självklart är det ingen aktiv lag, utan något som bara hängt kvar i dess lagbok under årens gång. Men det hade nog varit ganska snopet att bli gripen av polis när man kysser sin käraste för att man saknar skägg.

Två tredjedelar av alla människor lutar huvudet till höger när de kysser en annan människa. Forskare tror att det beror på att de flesta i regel är högerhänta.

Femton år är man i genomsnitt när man får sin första riktiga kyss i Sverige.

Och vi blir friskare! Förutom lyckohormonet så stärks också immunförsvaret av att kyssas, kan lindra värk och få våra tänder friskare tack vare salivproduktionen.

Att fråga en kvinna om lov att kyssa henne är bara ett oförskämt sätt att lägga hela ansvaret på henne.